Vad är den "ryska tvättomaten" - och vad har den svenska banken SEB med det att göra? Foto: SVT

SEB kopplas till känd rysk härva av penningtvätt


Ett ökänt brittiskt bolag som misstänks ha tvättat nio miljarder dollar har slussat pengar via SEB, visar den stora bankläckan från USA. Bolagen ingår i ett upplägg där pengarna misstänks komma från korrupta ryska politiker och organiserad brottslighet.

Avslöjandet om SEB i korthet

Vad är det nya? Uppdrag granskning kan avslöja att amerikanska storbanker har larmat om 8,2 miljarder kronor som slussats genom SEB mellan åren 2007 och 2016. Totalt handlar det om 57 SEB-kunder, majoriteten av dem i Baltikum, där många uppvisar klassiska kännetecken för misstänkt penningtvätt.

Hur hänger det ihop med läckan från USA? Uppdrag granskning har tagit del av den nya läckan med mycket känsliga dokument om misstänkt penningtvätt som kommer från den amerikanska finanspolisen Fincen. I söndags kunde SVT Nyheter berätta att flöden på 17 000 miljarder kronor i misstänkta transaktioner finns i läckan som totalt består av över 2 000 dokument. Det handlar om så kallade misstankerapporter om penningtvätt som amerikanska banker skickat in till Fincen. Det är inga slutgiltiga bevis för att ett brott har begåtts, men dokumenten är en slags karta över misstänkt ekonomisk brottslighet med koppling till Ryssland.

Vad säger banken? Uppdrag granskning har, sedan det första avslöjandet om penningtvätt hösten 2019, försökt få en intervju med SEB:s vd Johan Torgeby – som försäkrat sina kunder om att banken inte varit inblandad i den baltiska penningtvättshärvan som avslöjades kring Danske Bank, och som även Swedbank senare drogs in i. Banken vill inte heller nu ställa upp på en intervju utan skriver i ett mejl att SEB, av juridiska skäl, inte kan kommentera innehållet i misstankerapporterna. Banken skriver att de själva lämnat in över 7 000 misstankerapporter i Baltikum de senaste 10 åren.

“Vi tar avstånd från all typ av kriminalitet och arbetar aktivt för att se till att vi inte blir utnyttjade och för att ta vårt samhällsansvar att motverka finansiell brottslighet”, skriver SEB.

Här kan du läsa en längre kommentar som banken lagt ut på sin hemsida.


Visa

2014 får bolaget Changate Associated, som är registrerat på Brittiska Jungfruöarna, en insättning på 9,3 miljoner kronor till sitt bankkonto hos SEB i Estland.

Företaget som skickar pengarna är det brittiska skalbolaget Seabon – känt för att vara kärnan i en stor rysk penningtvätthärva: Den ryska tvättomaten.

– Den ryska tvättomaten var ett maskineri som flyttade pengar från Ryssland och andra före detta sovjetstater till väst och undvek de kontroller som skulle ha avslöjat varifrån pengarna kom, säger Graham Barrow, en av världens främsta experter på penningtvätt.


Bolaget Seabon omnämns i så kallade misstankerapporter som skickats från internationella banker till den amerikanska finanspolisen Fincen.

Dokument som Uppdrag granskning fått ta del av visar hur en bank i New York varnar för att bolaget är en del av den ryska ”tvättomaten” som genomfört transaktioner till ett värde av nio miljarder dollar:

– Seabon var en tvättmaskin, men i stället för kläder tvättade man pengar. De snurrade runt där i rent vatten, och efteråt hade man rena pengar, säger Graham Barrow.

Klassas som ett hot

Den ryska tvättomaten uppmärksammades senast i samband med att brittiska parlamentet släppte en rapport om korruption och ryskt inflytande i Storbritannien.

Där klassas penningtvätten från Ryssland som ett hot mot rikets säkerhet eftersom de tvättade pengarna används av personer som står nära Kreml för att på olika sätt påverka väst.

– En tidigare högt uppsatt KGB-agent som jag träffade i London pratade om vilket stort säkerhetshot ryska svarta pengar utgör mot väst. Han sa att de kan användas dagligen för att bryta ner västs system inifrån. Pengarna kan användas för att öka polariseringen, främja extrem politik och hota våra demokratier, säger författaren Catherine Belton som skrivit den hyllade granskningen “Putins People”.

SEB:s vd Johan Torgeby. Foto: TT

Det finns inte några transaktioner direkt mellan SEB:s kunder och bolag som misstänks för påverkansoperationer – men när Uppdrag granskning summerar den nya läckan med tidigare databaser framgår det att 26 av SEB:s baltiska kunder slussar pengar genom den ryska tvättomaten motsvarande sammanlagt cirka 247 miljoner kronor.

– Bankerna ska övervaka pengaflödet och om de ser att pengarna bara flyttas mellan konton utan affärsmässiga skäl så är det en stor röd varningsflagga, sager Graham Barrow.

Läs mer: Amerikanska storbanker larmar – misstänkt penningtvätt i SEB på 8,2 miljarder

Uppdrag granskning har vid flera tillfällen försökt få svar från SEB om uppgifterna rörande misstänkt penningtvätt i Baltikum, utan resultat. Banken vill inte ställa upp på en intervju utan skriver i ett mejl att SEB av juridiska skäl inte kan kommentera innehållet i misstanke-rapporterna och att man vänder sig mot bilden i reportaget.

Banken menar att de har en nära relation med de amerikanska så kallade korrespondentbankerna och att de själva lämnat in över 7000 misstankerapporter i Baltikum under de senaste 10 åren.

Vi tar avstånd från all typ av kriminalitet och arbetar aktivt för att se till att vi inte blir utnyttjade och för att ta vårt samhällsansvar att motverka finansiell brottslighet.


Två dagar före Uppdrag gransknings publicering lägger SEB ut en egen kommentar på sin hemsida.

Banken skriver att det är viktigt att påpeka att läckan inte nödvändigtvis visar hela bilden – och att det inte framkommer om de banker som omnämns vidtagit några ytterligare åtgärder eller själva skickat misstankerapporter till sina respektive länders finanspolis.

Som bank gör vi vårt yttersta för att vi inte ska utnyttjas och för att skyndsamt rapportera misstänkt penningtvätt. Det finns inga perfekta system, men vi skärper hela tiden våra förmågor att förebygga, upptäcka och rapportera, och i det arbetet blir vi aldrig färdiga. Eftersom penningtvätt är ett globalt samhällsproblem är det dock svårt för enskilda aktörer att var för sig bekämpa den. SEB arbetar för ökad samverkan mellan banker, myndigheter och länder så att det ska bli lättare att dela information och stoppa den här typen av brottslighet.


Den amerikanska bankläckan


Den amerikanska bankläckan – Fincen Files på engelska – består av hemliga dokument från USA:s finanspolis The Financial Crimes Enforcement Network (Fincen).

En del av handingarna är enligt Buzzfeed News från den utredning som gjordes om rysk påverkan på presidentvalet i USA 2016. Det handlar om rapporter, som banker skickat till myndigheterna när de upptäckt exempelvis misstänkt penningtvätt eller mutor.

I läckan finns fler än 2 100 rapporter, de flesta från åren 2011–2017 , som varnar för transaktioner på totalt över 17 000 miljarder kronor med dagens dollarkurs. Det motsvarar cirka 17 svenska statsbudgetar.

Betalningarna har gått igenom storbanker som HSBC, Deutsche Bank, JP Morgan Chase, Standard Chartered och Barclays. De är ofta korrespondentbanker – mellanhänder – när betalningar skickas runt hela jorden, från och till andra mindre banker.

Rapporterna har läckt till sajten Buzzfeed News i USA, som delat med sig dem till det internationella journalistnätverket ICIJ, där SVT Nyheter och Uppdrag granskning ingår.

Över 400 journalister från 110 medier i 88 länder har granskat dokumenten i 16 månader.

I de hemliga dokumenten som SVT tagit del av finns en mängd svenska kopplingar. Det handlar om organisationer, banker, privatpersoner och företag i Sverige som av olika anmälningar hamnat i rapporter hos den amerikanska finanspolisen.

Ofta beror det på att man uppvisat klassiska kännetecken för misstänkt penningtvätt. Det kan exempelvis röra sig om företag med adresser i Sverige men där ägarna är registrerade i ett skatteparadis eller banker som godkänner transaktioner med bolag som är ökända i penningtvätt-sammanhang. Detta har lett till att en amerikansk bank skickat in en misstanke-rapport till landets finanspolis, Fincen.

Dokumenten som läckt är i sig inga slutgiltiga bevis för att brott har begåtts. Det kan finnas en rad olika anledningar för att bli omnämnd i en misstanke-rapport och för att förstå om det verkligen rör sig om misstänkt penningtvätt krävs fördjupad research.

Uppdrag granskning har som enda redaktion granskat de svenska träffarna och undersökt kopplingarna till Sverige.

Källa: ICIJ/SVT


Visa

Uppdrag gransknings reportage "SEB och den amerikanska läckan" finns redan nu på SVT Play.



Klicka på något av kapitlen för att läsa tidigare artiklar i granskningen av misstänkt penningtvätt i svenska banker:


Linda Larsson Kakuli, Axel Gordh Humlesjö & Joachim Dyfvermark,


Reportrar

Nils Hanson


Redaktör

Ella Hopf Berger & Samir Bezzazi


Webbredaktör

Axel Björklund


Ansvarig utgivare

Har du mer information som du vill dela med oss? Använd TV-leaks.

Publicerat 23 september 2020