Del 1. Något har hänt i Sverige
”Det är väl bara jag som känner efter för mycket”
Linda Henriksson är mitt i mäklarkarriären. Lyckligt gift med två söner. Men plötsligt tar det stopp. I ett brev till försäkringskassan skriver hon: “Det känns oerhört obekvämt, pinsamt och ledsamt att erkänna att jag inte klarar av att ta hand om mina barn”.
De senaste åren har trenden varit tydlig: Aldrig förr har så många svenskar varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.
Den största anledningen till det är stress.
Hur många personer som sjukskrivs i Sverige påverkas både av politiska reformer och förändringar på arbetsmarknaden, men i den senaste kraftiga uppgången av stressrelaterad ohälsa finns något som oroar såväl vårdpersonal som forskare.
De unga blir allt fler. Och de flesta är kvinnor.
Marie Åsberg är professor emeritus i psykiatri vid Karolinska institutet – och en av Sveriges främsta experter på stressrelaterad ohälsa:
”Det verkar som att det kryper ner i åldrarna. Jag tycker att det är väldigt allvarligt. Det är unga människor som borde ha ett mycket bättre liv och vi andra är också beroende av att de fungerar.”
Linda är nybliven tvåbarnsmamma och arbetar som mäklare när hon börjar märka att något inte är som det brukar.
Hon kan inte sova ordentligt.
– Sen blev det ju värre. Då märkte jag att jag hade svårt att komma ihåg saker. Men jag trodde att det hade att göra med att jag hade småbarn. Att man blir glömsk och så när man inte sover.
Redan hos gymnasieungdomar har forskare sett att hjärnans förmåga att tänka, fungera och minnas påverkats av stress, symptom man tidigare bara sett hos vuxna med utmattningssyndrom.
Bland kvinnor mellan 25 och 29 år har antalet sjukskrivna på grund av stressdiagnoser ökat med 370 procent sedan 2011. Den procentuella ökningen är som störst bland de yngre, även om den största gruppen sjukskrivna är kvinnor mellan 45 och 49 år.
De senaste tre åren har man dock kunnat ana en positiv trend. Antalet kvinnor som är sjukskrivna för stress har minskat något i alla yrkesverksamma åldrar över 35 år.
Bland de yngre har sjukskrivningarna istället stigit. För 25–29-åringar med 11 procent.
Till en början vill Linda inte att någon ska få veta att hon drabbats av utmattningssyndrom. Hon tycker att det är lättare att låta andra tro att hennes liv är perfekt, som det ser ut på Instagram. En person som är lyckligt gift, har två barn och mår bra.
För det mesta tillbringar Linda sina dagar hemma. Ibland har hon svårt att hitta ork till att städa och tvätta, även om det är viktigt för henne att ha det fint hemma. När det är som allra värst orkar hon inte kolla på tv, hjärnan blir helt enkelt för trött. Kraschen kom efter en period då flera saker hände samtidigt i hennes och familjens liv.
Stress är i grunden något positivt som ska hjälpa kroppen att mobilisera kraft och skärpa när vi står inför utmaningar.
Såhär säger Hugo Westerlund, professor i epidemiologi vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet:
”Stress blir problematisk först om den är mycket långvarig eller traumatisk. Så en arbetstopp på jobbet eller lite stress inför julen är absolut inget att oroa sig för.”
Långvarig stress som inte varvas med tillräcklig återhämtning kan alltså bli ett problem i längden.
Ofta har den som drabbats levt ett helt vanligt, friskt liv från början. Ett aktivt liv med jobb, vänner, familj och hobbys. Men plötsligt ökar belastningen – antingen på jobbet eller hemma.
“Då måste man skära i någon ände för att hinna med. Livet blir allt trängre, som en nedåtgående spiral som blir mindre och mindre.”
Marie Åsberg, en av Sveriges främsta experter på stressrelaterad ohälsa, använder sig av en tratt för att beskriva hur det kan se ut att bli sjuk av stress:
Medan patienter med depression eller ångest ofta behöver uppmuntras att ta sig för saker och våga öka belastningen, behöver patienter med utmattningssyndrom oftast det helt motsatta, enligt Kristina Glise, överläkare på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
”Patienter med utmattningssyndrom har en tendens att själva rusa iväg snabbare än vad de egentligen orkar. Så man får ofta hålla tillbaka dem lite och hjälpa att successivt öka belastningen.”
Linda har bestämt sig för att hon vill ha hjälp. Men hon upplever det som att hon bara slussas mellan olika ställen. För att få någon behandling behöver man vara påläst och fixa allting själv, säger hon.
Samtidigt har kraschen gett henne något som hon inte hade förut.
– Jag har ju bara kört på alltid. Nu måste jag stanna, bromsa och reflektera. Det gör att jag går saktare och jag är mer närvarande när jag väl gör någonting. Jag njuter verkligen av varje stund jag har med barnen.
För att lära sig mer om utmattning och stress möter Linda Kristina Glise, överläkare på Institutet för stressmedicin i Göteborg.
Vill du veta hur det går för Linda? I en serie i sex delar kan du följa henne och tre andra kvinnor under några avgörande månader i deras liv. Se det första avsnittet här, resten finns i SVT Play:
Och här kan du läsa de två andra delarna i granskningen:
Moa Blomgren & Ida NordénReportrar
Frida JohansonProducent
Marianne WestmanRedaktör
Ella Hopf BergerWebbproduktion
Filip Gustavson & Oscar TengmarkGrafik
Bengt Löfgren, Kalle Thorslund & Torkel WennmanFoto och redigering
Ulf JohanssonAnsvarig utgivare
Publicerat 14 augusti 2019