Del 2. VAD HÄNDER MED DE UNGA?
Emma, 18: “Jag glömde bort var jag bodde”
Emma Hagen läser sista året på frisörutbildningen på gymnasiet och ska snart ta studenten. Hon tänker att det här borde vara den bästa tiden i hennes liv. Men förra hösten kraschade hon.
Aldrig tidigare har så många svenskar blivit sjukskrivna på grund av stress – och de unga blir allt fler. Men det finns en grupp som inte syns i statistiken. De allra yngsta, som ännu inte börjat jobba.
Hur mår de egentligen?
Emma är 18 år. Hon drömmer om att bli frisör och att driva sin egen salong. Men samtidigt som studenten närmar sig har hon insett att den drömmen inte kan bli verklighet, i alla fall inte just nu.
Kraschen kom hösten 2018 efter ett sommarlov då hon jobbade heltid, tog körkort och drev en blogg. Ett sommarlov då hon berättar att hon sov mellan fyra och sex timmar per natt.
Emma säger att hon inte märkte att hon var trött, även om personer i hennes omgivning började märka det. Till slut, när hösten kom, blev det uppenbart även för henne.
– Då var det så illa så jag glömde bort var jag bodde.
Sara Thomée är psykolog och forskare vid Göteborgs universitet. Hon är en av de som oroas av utvecklingen.
“Unga vuxna mår så här under tiden som ska vara och är den friskaste tiden i livet. Alltså detta är ju framtidens arbetskraft! Det ökar trots att vi har larmat om detta i 15 år nu. Ändå ökar det. Ändå kryper det neråt i åldrarna.“
Flera månader efter Emmas krasch är hon fortfarande väldigt begränsad i vad hon orkar göra.
– I jämförelse med mina klasskompisar så är väl mitt liv raka motsatsen, skulle jag säga. De orkar praktik och skola fulltid, många har extrajobb. Jag kan ju inte vara i skolan eller på praktiken fulltid, kan inte spontant ta en fika eller gå ut och äta middag för jag måste verkligen planera det i flera dagar innan.
Uppdrag granskning har varit i kontakt med anställda inom skolhälsovården som ger en samstämmig bild. Tjejerna som har besvär av stress blir fler.
Tjejer bränner ut sig redan under högstadiet, för att komma in på sin drömutbildning på gymnasiet, säger Linda Krabbe, skolkurator på en gymnasieskola i Göteborg.
“De har tagit ut sig i nian för att komma in, sedan orkar de inte mer. Det är alltså väldigt studiestarka elever som vill gå i skolan, men som inte längre fungerar kognitivt. De kan inte få ihop sina tankar på grund av utmattning.“
Den här bilden stämmer överens med den enkätundersökning som Statistiska centralbyrån gör regelbundet.
Den visar att andelen kvinnor mellan 16 och 24 år som känner oro, ängslan och ångest har ökat från 27 till 44 procent mellan 2008 och 2018.
Och de som känner svåra besvär av oro, ängslan och ångest har ökat från strax under 7 till 14 procent.
Den upplevda stressen har också ökat bland barn i grundskolan. Sju av tio tjejer i nionde klass känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet. För killar är siffran fem av tio.
Det finns olika sätt att tolka de här siffrorna.
Sven Bremberg, barn- och ungdomsläkare och docent i socialmedicin på Karolinska institutet, menar att det finns en utveckling där vi mer och mer betraktar svåra känslor som något fel, något sjukligt som kräver vård.
“Föreställningen om att livet inte skulle innehålla nedstämdhet är inte realistisk. Det kan bli fel om debatten beskriver ängslan som något som kräver behandling.“
Men han tycker liksom Hugo Westerlund, professor i epidemiologi vid Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, att den här ökningen ska tas på allvar:
“Kanske de som mår sämst är mest motiverade att svara på sådana här enkäter. Men det borde inte kunna förklara att den subjektiva hälsan hos de unga, särskilt unga tjejerna, ser ut att ha utvecklat sig så dramatiskt annorlunda än i andra åldersgrupper.“
För Emma närmar sig studenten. Samtidigt har hon sökt jobb på ett lager.
Inför arbetsintervjun är hon orolig. Hon glömde skicka in information som företaget ville ha i förväg. Sådana här saker, säger hon, händer ofta sedan hon blev sjuk.
– Jag skäms så mycket. Och jag vill ändå inte komma där och bara “det är för att jag är sjuk”, för jag kan inte hålla på och skylla på nåt sånt liksom.
Vill du veta hur det går för Emma? I en serie i sex delar kan du följa henne och tre andra kvinnor genom några avgörande månader i deras liv. Se det första avsnittet här, resten finns i SVT Play.
Och här kan du läsa de två andra delarna i granskningen:
Moa Blomgren & Ida NordénReportrar
Frida JohansonProducent
Marianne WestmanRedaktör
Ella Hopf BergerWebbproduktion
Filip Gustavson & Oscar TengmarkGrafik
Bengt Löfgren, Kalle Thorslund & Torkel WennmanFoto och redigering
Ulf JohanssonAnsvarig utgivare
Publicerat 14 augusti 2019