En skolattack skakar Trollhättan oktober 2015. Tre personer dör och en skadas allvarligt. Än i dag ställer sig många frågan: Varför klassades det inte som ett terrordåd?

Jag tog med mig den frågan i jakten på svar.

2017 är det något av det värsta du kan kallas. T-ordet som man aldrig får för sig att yttra på en flygplats. Men Anton Lundin Pettersson slapp kallas för terrorist.

Den 22 oktober 2015 går han in med bestämda, men lugna, steg i skolan Kronan i Trollhättan. Han har på sig en svart mask, en svart militärhjälm och en svart rock. I handen håller han svärdet som snart kommer att döda tre personer.

Anton Lundin Pettersson är missnöjd med hur Sverige ser ut i dag. Det vet man när man läser hans avskedsbrev.

Sverige struntar i sitt folk och tar bara hand om invandrare, menar han. Nu är han tvungen att agera. Han avslutar brevet med fem små, men förödande, ord:

Visst är det ett terrordåd. På basis av utredningen tyder allt på att det är det. Det menar i alla fall rasismforskaren Mattias Gardell som bland annat har skrivit boken "Den ensamme terroristen". I den tar han upp just skolattacken i Trollhättan.

- Det Anton Lundin Pettersson gör är att injaga allvarlig fruktan i en del av befolkningen, alltså är det ett terrordåd. Syftet är också att främja eller avstyra en viss politisk utveckling, säger han, och betonar nästan varje ord i den första meningen.

För läraren Sherin Asad är rubriceringen hatbrott inte tillräckligt stark. Tillsammans med sina elever gömde hon sig i idrottssalen. Samtidigt blev hennes kollega och ”extra-pappa” nedhuggen i skolkorridoren.

Vi har känt varandra länge, Sherin och jag. Jag vet vilken smärta hon bär på. Och hon är inte rädd för att berätta om den, även om den egentliga anledningen till att hon ställer upp på intervjun är för Nazirs skull.

- Det var så många som, inte bara fysiskt utan även psykiskt, dog i den här situationen. Anton Lundin Pettersson dödade många elever som såg allt detta, och även oss andra som har fått leva med detta och har förlorat så många fina människor. Att en skola kunde gå under på en dag, så snabbt... För mig är detta terror. Det är det. Det kommer jag aldrig att ändra på.

Hur försökte då Anton Lundin Pettersson påverka samhället?

Mattias Gardell ger exempel på vad han menar med politisk utveckling.

- Anton Lundin Pettersson uppfattade att landet håller på att gå åt helvete. Att Sverige omvandlas till en kommunistisk och mångkulturell pk-diktatur som premierar alla dessa främlingar på det arbetande svenska folkets bekostnad. Med det menade han majoritetssvenska, vita personer. Någon måste göra någonting åt detta innan landet går under. Han drog sitt svärd, bokstavligt talat, som en riddare och gick in i ”fiendens” territorium. Det var som ett tv-spel IRL.

Så vad kallades attacken för egentligen?

Förundersökningsledare Thord Haraldsson kallar dådet för hatbrott. Tidigt efter dådet ringer han en chef på Säkerhetspolisen, exakt vem minns han inte, för att få hjälp.

- Jag redogör för vad som har hänt och då säger han att detta inte är ett terrordåd, säger Thord Haraldsson.

Han bestämde sig då för att kalla det för hatbrott.

Wahed Kosa överlevde attacken men förlorade tre vänner. Han förstår inte hur det inte kunde vara mer än ett hatbrott.

Wahed låg på sjukhus i flera veckor och det tog honom lång tid att må bättre. I dag har han ett stort ärr som sträcker sig från bröstet till naveln. Ett spår av svärdet som nästan tog livet av honom. Varje dag påminns han om smärtan.

- De kallade honom för mördare. Den här människan planerade attacken, det visar hans hat mot invandrare. Om han hade varit från Mellanöstern hade de kallat det för terrordåd. Men de kallade aldrig honom för terrorist.

Förra gången jag träffade Wahed, för 1,5 år sedan, hade han inga problem att visa upp ärret på sin mage. Den här gången vill han inte. Jag tror inte ens att det handlar om att det är för jobbigt, utan snarare att han skäms. Det är i alla fall så jag tolkar hans blyga blick och leendet som dyker upp på hans läppar när han säger nej.

Vad spelar det för roll, kan man undra då. Huvudsaken är väl att gärningsmannen fångas?

Nej, riktigt så enkelt är det inte.

Inte om man tror Mattias Gardell. Genom att inte kalla skolattacken för terror säger man till dem som drabbades att de inte tillhör befolkningen.

Många gånger sker det inte ens medvetet.

Ändå menar Gardell att det är lättare att se en person med annan hudfärg än vit som terrorist. Det är lätt hänt att man bedömer att en vit person inte är terrorist enbart baserat på hudfärgen.

- På grund av en lång rasistisk idétradition som har framställt vita som autonoma subjekt som är kapabla att tänka rationellt och självständigt och fatta egna beslut, medan muslimer eller svarta eller romer är sina kollektiv och styrs av sin religion eller sin kulturella identitet, säger Mattias Gardell.

Men förundersökningsledare Thord Haraldsson är övertygad om att så inte är fallet i skolattacken.

- Vi tänker aldrig så. Det finns inget sådant hos oss. Jag kan svara för min grupp och de jag jobbar med: Den tanken finns inte. Vi är vana vid att jobba med personer med invandrarbakgrund.

Han säger att gärningsmannens politiska motiv inte var tillräckligt tydliga.

- Hade han varit organiserad någonstans i någon politisk sammanslutning åt det ena eller andra hållet så hade man kunnat koppla ihop det med politik. Men vi kom inte fram till något sådant.

Tio minuter var allt som krävdes för att förstöra livet för skolelever, lärare och andra Trollhättebor. 10:06 går Anton Lundin Pettersson in på skolan.

10:07 - Lavin Eskandar, 20, elevassistent, mördas

Det första hugget träffar honom över pannbenet. Han ramlar ihop direkt.

Men gärningsmannen är inte klar. Han kommer tillbaka senare och hugger Lavin i ryggen två gånger. Han dör på plats, förmodligen direkt.

Lavin beskrivs som en rolig och omtänksam person som älskade livet. Tillsammans med sin bror hade han ett produktionsbolag där han skötte filmandet.

10:11 - Ahmed Hassan, 15, huggs ner

Ahmed blir huggen när han upptäcker Lavin och försöker uppmärksamma en städerska på att någon ligger blodig på golvet. Han sticks rakt genom magen, men lyckas ta sig ner för trappan där han faller ihop.

Ahmed var vid liv när han fördes till sjukhuset, men avled senare samma dag av sina skador. Omkring 2.500 personer dök upp på hans begravning.

Ahmed kom till Trollhättan från Uganda 2012. Hans familj har ursprung i Somalia. Han älskade att spela fotboll och gå till skolan. Hans dröm var att bli ingenjör.

10:12

Han byter riktning. Två elever ser honom, tror att det är ett halloween-skämt och ber om att få ta en bild med honom. Han går med på det.

10:13 - Nazir Amso, 42, lärare, huggs ner

När Nazir Amso ser den maskerade mannen går han fram och säger till honom att klädseln är olämplig och att han borde gå. Nazir försöker rycka av honom masken. Gärningsmannen tvekar inte. Han sticker svärdet i Nazirs mage.

Nazir var en mycket uppskattad lärare och kollega på Kronan. Han älskade sitt jobb och kallades för glädjespridare av folk som kände honom.

10:14 Wahed Kosa, 15 (då), elev, attackeras

Någon knackar på dörren till Wahed Kosas klassrum. När han öppnar möts han av den maskerade mannen. ”Vem är du?”, frågar Wahed. Mannen svarar med att hugga honom i magen.

Bukspottkörteln, mjälten, vänster lunga och armen träffas. Men Wahed behandlas på sjukhus. Han blir den enda av de som attackerades som överlever.

Waheds familj flydde från Syrien till Turkiet 2010. 2015 kom han till Sverige.

Wahed älskar skolan och lär sig ivrigt det svenska språket. För honom är träning det viktigaste som finns.

Okej. Anton Lundin Pettersson var inte terrorist. Men vad var han då?

Enskild galning, lider av psykisk ohälsa, socialt isolerad. Tryck snabbt på Jeopardy-knappen. ”Saker som sägs om en vit person begår ett terrordåd”. Det ligger närmare till hands att använda dessa ord, menar Mattias Gardell. Fallet ser annorlunda ut när det handlar om en annan typ av terrorister.

Det dröjer ett tag in i intervjun med förundersökningsledare Thord Haraldsson, men efter en stund dyker det upp. Ordet.

Det sker när jag har ställt ytterligare en fråga om rubriceringen och han återigen redogör för hur beslutet togs. Chefen på Säpo, den som Haraldsson inte minns namnet på, utgick från vissa rekvisit, alltså kriterier. Alla rekvisit måste uppfyllas för att lagen ska gå att applicera på brottet.

- Det var då vi kom fram till att de rekvisit som behövs för att det ska vara ett terrorbrott föreligger inte här. Det var en galning.

Oviktigt, kan vissa mena. Vilket ord man använder, alltså. Mattias Gardell är inte beredd att hålla med.

Att polisen inte klassar terrorbrott som just det, är inget nytt enligt Gardell.

- Hade det bara skett i Anton Lundin Pettersson-fallet, Peter Mangs-fallet, eller fallet med de tre nazisterna som sprängde på tre ställen i Göteborg hade man kunnat förklara det med massa enskilda detaljer kring det. Men sammantaget börjar den här typen av handlingar visa ett mönster, och detta mönster går inte att komma ifrån. Det måste i sig förklaras.

Men att rubriceringen skulle vara så viktig håller inte Thord Haraldsson med om. Polisen gör sitt jobb ordentligt oavsett vad brottet benämns som.

- För mig hade det inte spelat någon roll om det hade kallats för terrorbrott, det hade utretts på samma sätt.

Så, terrorbrott eller hatbrott? Kalla det för vad du vill, men en sak är säker: Anton Lundin Pettersson kommer att fortsätta terrorisera de drabbade i resten av deras liv.

RÄTTELSE: I en tidigare version av artikeln stod det att chefen som Thord Haraldsson hade pratat med var Säpochefen Anders Thornberg. Detta stämmer inte, utan enligt förundersökningsledaren handlar det om en annan chef vid Säpo.

KRÖNIKA: Kan en svensk person vara terrorist?

DOKUMENTÄR: Kronan - ett år efter attacken

Prescilia Haddad

Reporter

Mikael Eriksson

Fotograf