Det kallas för ”brukarimport”. Familjer med barn som har en funktionsnedsättning hämtas till Sverige av assistansbolag. Myndigheterna beskriver det som ett sätt att kringgå lagen för att tjäna pengar på välfärdssystemet. SVT kan nu avslöja detaljer om hur upplägget går till.
”De såg vår son som en potentiell vinst för företaget”
Bataa och Tuya kommer båda från Mongoliet. De känner inte varandra, men likheterna om vad deras familjer varit med om är slående.
Vägen till Sverige började i båda fallen med ett meddelande på Facebook och en dröm om ett bättre liv för dem och deras barn.
I myndighetsrapporter och på ledarsidor kallas upplägget för brukarimport. Ett begrepp som blev medialt uppmärksammat efter att det påträffats i läckta dokument från Migrationsverket – och som förekommit frekvent det senaste året.
När Nationellt underrättelsecentrum, NUC, kartlade problemet i höstas hittade man så kallad brukarimport inom tio av 39 granskade nätverk.
De tolv samverkande myndigheterna slår fast att ”brukare blir handelsvaror och intäktsgeneratorer i cyniska upplägg med stora ekonomiska vinster” för bolagen.
Migrationsverket beskriver det som ett sätt att kringgå utlänningslagen.
Hur många fall det rör sig om totalt i Sverige är det ingen som vet.
Källa: NUC, Migrationsverket
Bataas och Tuyas familjer fann vi genom att granska ett av de bolag som stoppats av myndigheter – VH Assistans.
SVT kan genom intervjuer, domar och uppgifter från Migrationsverket belägga att det finns minst fyra fall i bolaget där personer från Mongoliet har fått arbetstillstånd och där någon i familjen sedan har sökt eller beviljats assistans.
”Hotade med att riva sönder mitt tillstånd”
Bataa vittnar om hur familjen hamnade i beroendeställning till bolaget.
En dag gjorde assistansbolaget verklighet av hoten. I ett mejl till Migrationsverket skrev de att Bataa och hans fru inte längre jobbade på bolaget, vilket innebar att familjen inte längre hade någon laglig rätt att stanna i Sverige.
”När det inte fungerade enligt planen övergav de oss”
För Tuya och hennes familj sprack upplägget med VH Assistans när sonen nekades assistansersättning. Bolagets intresse upphörde.
VH Assistans har funnits på myndigheternas radar under en längre tid på grund av upprepade larm om en ohållbar arbetsmiljö.
SVT har under granskningen pratat med över 20 tidigare anställda inom koncernen – som vittnar om en rad allvarliga missförhållanden.
Veronica Hedenmark, grundare av VH Assistans, har prisats av kungen och hyllats för sin kamp för rätten till assistans. SVT har under två månaders tid sökt henne för en filmad intervju, utan framgång.
I telefonsamtal och i mejl slår hon ifrån sig all kritik som riktas mot henne – både från myndigheter och från tidigare anställda.
"Vi har aldrig någonsin haft någon systematisk plan, jag har inte varit i Mongoliet eller något asiatiskt land. Vem som kommer är ju inget som vi styr", säger Veronica Hedenmark.
För Bataa och Tuya och deras familjer förvandlades det som skulle bli ett nytt liv i ett ledande välfärdsland till något helt annat. De fruktar vad som kommer att hända om de måste återvända till Mongoliet.
Fotnot: Bataa och Tuya är fingerade namn.
Vi har granskat bolagen som myndigheterna har stoppat de senaste åren. Genom intervjuer, domar, beslut och rapporter har vi kunnat belägga de problem som myndigheterna lyfter fram: exempelvis skenanställningar, assistans som inte utförs och utnyttjande av arbetskraft.
Vi har tittat närmare på det som myndigheterna kallar brukarimport. Genom att prata med ett stort antal personer som har eller har haft kopplingar till bolaget VH Assistans har vi kunnat komma i kontakt med människorna det handlar om. De man ofta pratar om, men inte med.
Med hjälp av dokument har vi kunnat bekräfta hur upplägget går till och kunnat avslöja detaljer som inte varit kända för allmänheten.
Johan WikénReporter
Lars-Erik TaubertReporter
Aris VelizelosResearcher
Christoffer HjalmarssonFotograf
Publicerad: 14 januari 2021