Paradisläckan, eller Paradise Papers, består av 13,4 miljoner dokument från juristbyråerna Appleby och Asiaciti samt 19 bolagsregister i skatteparadis och territorier med begränsad insyn. SVT har i samarbete med nyhetsbyrån TT hittat 2000 svenskar i de läckta dokumenten. Det finns olika skäl till att förekomma i läckan och det måste inte innebära att man gjort någonting olagligt.
Scrolla ner för att fortsätta.
Av de svenskar vi har hittat i läckan än så länge har vi kunnat identifiera 1.180 personer.
Vad vet vi om dem?
87 procent är män. Bland de 1.180 personerna hittar vi bara 158 kvinnor.
Det är stor spridning på hur gamla personerna är.
Lite drygt hälften är mer än 50 år gamla.
Det finns fem minderåriga personer på listan – den yngsta är 12 år. Fyra av dem förekommer i juristbyrån Applebys kundregister kopplade till en familjestiftelse på Bermuda och en är aktieägare i ett bolag på Malta.
Vi tittar på hur deras inkomster ser ut. 177 personer har vi inga inkomstuppgifter på.
De tar vi bort så länge.
Bland de vi har kvar har 99 personer redovisat att de inte hade någon inkomst år 2016. Den som inte har haft inkomst av tjänst kan ändå ha ett överskott av kapital.
Drygt 400 personer hade för inkomståret 2016 en taxerad inkomst på upp till 500.000 kronor. Den här gruppen är de som ligger närmast gemene man i inkomst. Medianinkomsten år 2016 i Sverige var 270.000 kr.
Närmare 300 personer har taxerat en inkomst på mellan 500.000 kronor och en miljon kronor. De tjänar alltså mellan dubbelt så mycket och upp till nästan fyra gånger som mycket som medianinkomsten i Sverige.
153 personer, ca 13 procent av alla, har en taxerad inkomst på mellan en miljon och fem miljoner kronor. För en person med medianlön skulle det ta drygt 18 år att komma upp i fem miljoner kronor.
19 personer hade en taxerad inkomst på mellan fem miljoner kronor och tio miljoner kronor.
Två av dem är kvinnor.
De som tjänat allra mest har ett spann från 10.5 miljoner kronor upp till 61 miljoner kronor i taxerad inkomst år 2016. Här finns bara män, 12 stycken.
Förutom inkomster från lön eller näringsverksamhet kan man också ha tjänat eller förlorat pengar på sitt kapital, exempelvis vid försäljning av aktier. Summan av vinster och förluster räknas ihop i deklarationen och blir till ett över- eller underskott av kapital. 37 procent av svensklistan, alltså 438 stycken, har redovisat ett underskott av kapital.
414 stycken, 35 procent, har för år 2016 redovisat ett överskott av kapital på upp till en miljon kronor.
97 personer har redovisat ett överskott av kapital på mellan en miljon och fem miljoner kronor. Fyra av dem finns i gruppen som hade högst taxerad inkomst, och tre av dem taxerade mer än 25 miljoner i inkomst år 2016.
32 personer har redovisat mellan fem och tio miljoner kronor i överskott av kapital.
24 av dem bor i Stockholmsområdet och tre är kvinnor.
22 personer, varav en kvinna, har redovisat ett överskott av kapital på över 10 miljoner kronor. Tillsammans redovisade de år 2016 ett överskott av kapital på nästan 843 miljoner kronor.
Nu är samtliga 1.180 identifierade svenskar från läckan tillbaka. De flesta av dem har en speciell sak gemensamt.
1.000 av dem har nämligen bolagsengagemang på Malta, ett land där det inte är offentligt vilka bolag en person är engagerad i.
De som inte har koppling till Malta tog vi bort så länge. Vi ska titta på vad de tusen personerna som är kvar har för roller i bolagen.
Tre av de tusen är så kallade Legal Representatives, alltså juridiska företrädare för bolag på Malta.
24 stycken är Secretaries. På Malta är det en administrativ roll i bolagets ledning som bland annat har ansvar för bolagets dokument och kontakten med myndigheter.
495 personer står som Directors, vilket innebär att man sitter i bolagets styrelse.
Resterande personer, 478 stycken, är Shareholders – alltså aktieägare i bolag på Malta. Vissa av dessa personer äger bara en mindre andel av aktierna i bolaget. Andra äger en majoritet av aktierna och är därmed den part som ytterst kontrollerar bolaget. 64 av de här personerna är kvinnor. Av de Shareholders vi har inkomstuppgifter på var medelinkomsten drygt en miljon kronor för taxeringsåret 2016.
Av de 1.180 svenskar vi identifierat är 140 personer avregistrerade hos folkbokföringen. Vi hittar dem framförallt på Malta och i Portugal men också i till exempel Förenade Arabemiraten och Storbritannien. Dem tar vi bort. Fem av personerna bor i Sverige men saknar fast adress. Dem tar vi också bort.
Resterande 1.035 personer är folkbokförda i Sverige. Gå vidare till kartan för att få veta var.
Sammanfattningsvis har vi alltså identifierat 1.180 personer av de 2.000 svenskar som hittats i Paradisläckan. Majoriteten, 87 procent, av dem är män. Åldrarna varierar stort, den yngsta är 12 år och den äldsta 84. Av de som vi har hittat en taxerad inkomst för år 2016 så tjänade nästan 80 procent mer än medianlönen för samma år. Den som angett högst inkomst taxerade mer än 61 miljoner år 2016. 1.000 av personerna har bolagsengagemang på Malta. 1.035 av svenskarna vi identifierat i Paradisläckan är folkbokförda i Sverige. Gå vidare till kartan för att se var.
Linda Larsson Kakuli
• Paradisläckan, eller Paradise Papers, består av 13,4 miljoner dokument från två juristbyråer samt bolagsregister i 19 av världens skatteparadis och slutna territorier.
• Läckan kom först den tyska dagstidningen Süddeutsche Zeitung till del. Dokumenten delades sedan med det internationella journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists, som tillsammans med 382 journalister från 67 länder har granskat innehållet. Tre svenska redaktioner är en del av samarbetet. Uppdrag granskning, SVT Nyheter och nyhetsbyrån TT.
• Datan består av handlingar som rör 180 olika länder. Det handlar bland annat om bolagshandlingar, passkopior och e-post. Informationen i dokumenten spänner över nästan 70 år, 1950 till 2016.
• De flesta av de läckta dokumenten kommer från juristbyrån Appleby som har kontor i flera av världens skatteparadis. Förutom Appleby har även dokument läckt från en annan juristbyrå – Asiaciti Trust i Singapore.