SVT avslöjar:
Misstänkt penningtvätt i Swedbank
Swedbank kan ha använts för omfattande och systematisk penningtvätt under närmare ett decennium. Totalt har minst 40 miljarder kronor slussats mellan misstänkta konton i Swedbank och Danske Bank i Baltikum. Detta trots att Swedbanks vd, Birgitte Bonnesen, försäkrat att hennes bank inte varit inblandad i den stora penningtvättshärva som rullats upp i Estland.
Uppdrag granskning och SVT Nyheter har under fem månader haft tillgång till en stor mängd hemliga dokument som visar skandalomsusade Danske Banks affärer med en av Sveriges största banker, Swedbank.
Det rör sig om ett stort antal transaktioner mellan bankernas kunder under åren 2007 till 2015.
Kartläggningen avslöjar hur 50 kunder i Swedbank, som alla uppvisar tydliga varningssignaler på misstänkt penningtvätt, kunnat slussa motsvarande 40 miljarder kronor genom banken.
Det handlar bland annat om bolagskunder som saknar synlig verksamhet, som har dolda ägare eller företräds av misstänkta målvakter.
– Det är en massiv skandal. Utifrån Uppdrag gransknings uppgifter har bankens tillåtande av misstänkta transaktioner utgjort en ansenlig del av verksamheten, i paritet med Danske Bank, säger Louise Brown, korruptionsexpert och ordförande i Transparency International Sverige.
Skandalen i Danske Bank
Den 19 september 2018 lägger en extern advokatbyrå fram sin utredning av Danske Bank. Utredarna har gått igenom 6 200 utländska kunder i bankens filial i Estland och dragit slutsatsen att i princip samtliga kan misstänkas för penningtvätt.
Totalt handlar det om motsvarande 2000 miljarder kronor i misstänkta överföringar. Danske Banks vd Thomas Borgen får lämna sin tjänst samma dag.
Efter rapporten försäkrar Swedbanks vd, Birgitte Bonnesen, att hennes bank inte varit inblandad i skandalen. I en intervju med SVT från oktober 2018 säger hon:
– Vi har kollat på alla de kunder som har kommit ut från Danske Bank. Det finns inga av dem som har varit eller är kunder i Swedbank.
Men har inte ni också utländska kunder som flyttar pengar från till exempel Ryssland, så som det var i Danske Bank?
– Men inte kunder som inte har en verksamhet i landet.
Även chefen för Finansinspektionen, den myndighet som granskar bankernas arbete mot penningtvätt, går ut och försvarar Swedbank.
– De svenska bankerna har inte de här omfattande utländska kontona i sina banker i Baltikum, säger generaldirektören Erik Thedéen i SVT:s Aktuellt.
Knyter Swedbank till härvan
Genom en unik läcka har SVT kartlagt transaktioner mellan Danske Bank och Swedbank och analysen ger en helt annan bild än den som förmedlats av Swedbank och Finansinspektionen.
I materialet finns mängder av transaktioner som knyter Swedbank till det som kallats världens största penningtvättshärva. Det handlar om bolag som har sin bas utomlands, men sina konton i Swedbanks filialer i Estland, Lettland och Litauen.
Vi känner oss trygga med vårt agerande
Gabriel Francke Rodau, kommunikationchef Swedbank
SVT:s team har analyserat bolagens transaktioner utifrån samma varningsflaggor för misstänkt penningtvätt som använts i utredningen av Danske Bank.
Det handlar om grundläggande kontrollfrågor som alla banker måste ställa.
Kartläggningen innehåller över 1 000 Swedbank-kunder i högriskländer som känns igen från penningtvättshärvan i Danske Bank. Bland dem finns bolag med falska årsredovisningar och utlandskunder som slussar miljoner – trots att mottagaren varit klassad som “vilande” i bolagsregistret.
Och det finns kontohavare som inte syns alls, som helt saknar en faktisk affärsverksamhet. Trots att miljonbelopp flödar genom deras konton i Swedbank.
Riskerna konstaterades 2006
SVT har bett Birgitte Bonnesen om en intervju, men Swedbank har avböjt. Istället svarar kommunikationschefen Gabriel Francke Rodau:
– Eftersom det råder banksekretess så har ju vi inte Danske Banks kundlistor, utan vi har tittat på de namn som finns i media. När vi får signaler så agerar vi. Och det budskapet gäller fortsatt. Vi har agerat så fort vi sett riskindikatorer och vi känner oss trygga med vårt agerande i banken, säger Gabriel Francke Rodau.
Redan 2006 konstaterade Swedbank att just verksamheten i Baltikum utgjorde en särskild risk när det gäller penningtvätt. I årsredovisningen beskrev banken läget så här:
"Risken för att banker utnyttjas för penningtvätt har ökat och är högre i Ryssland och Baltikum än i Sverige. Under 2006 har ytterligare insatser gjorts i hela koncernen, för att bekämpa penningtvätt och terroristfinansiering, ett arbete som kommer att fortsätta under nästkommande år då nya system utvecklas för att tidigt upptäcka misstänkta penningtvättstransaktioner."
Danske Bank har tagit del av SVT:s uppgifter om relationen med Swedbank och svarar skriftligen att den estniska filialen haft kunder som banken ”inte borde haft” och att ”det begåtts felaktigheter både i filialen och på koncernnivå som möjliggjorde de misstänkta transaktionerna”.
Danske Bank har nu åtta månader på sig att stänga filialen i Estland, efter att lokala myndigheter meddelat att tillståndet dras in.
”Vi har löpande informerat relevanta myndigheter som vi samarbetar med. Vårt absoluta mål är att gå till botten med det som inträffat”, skriver Danske Bank.
Artikeln är en del i en omfattande publicering om misstänkt penningtvätt i Swedbank. Uppdrag granskning och SVT Nyheter har tagit del av en unik läcka av transaktioner mellan kunder i Danske Bank och Swedbank. Vi har gått igenom materialet utifrån de varningsflaggor som alla banker borde leta efter – och hittat flera tecken på misstänkt penningtvätt.
Klicka på något av kapitlen här nedanför för att läsa vidare
Joachim Dyfvermark, Linda Larsson Kakuli & Axel Gordh Humlesjö
Reportrar
Researcher
Henrik Bergsten & Ella Hopf Berger
Webbredaktörer
Visualiserng, webbproduktion & teknisk utveckling
Ansvarig utgivare
Foto: TT/SVT
Har du mer information som du vill dela med oss? Använd TV-leaks.
Publicerat 20 februari 2019
i samarbete med
