Uppdrag granskning och SVT Nyheter har fått tillgång till en unik läcka med banktransaktioner mellan Danske Bank och Swedbank. Materialet ger inblick i en värld som i vanliga fall är stängd bakom banksekretess. Men känsligheten i uppgifterna gör också att vi måste utelämna vissa detaljer.
Under 2018 får Uppdrag granskning och SVT Nyheter dokument och filer som påstås visa hur Swedbank varit inblandad i misstänkt penningtvätt i stor omfattning via kontoren i Baltikum. Det handlar om stora mängder transaktioner mellan Danske Bank och Swedbank under åren 2007 till 2015, då Danske Bank stängde sin portfölj i Estland för utlandskunder.
Dokumenten innehåller till exempel avsändare och mottagare, datum och belopp, och ofta en beskrivning om vad betalningen gäller. Utifrån detta har vi sammanställt transaktionerna i en egen sökbar databas och kompletterat med adresser, i de fall där det har varit möjligt. Därefter har vi påbörjat analysen.
Vi började med att lista ett antal så kallade varningsflaggor, indikatorer på misstänkt penningtvätt. Flera tagna direkt från utredningen av Danske Bank. Det handlar om grundläggande kontrollfrågor som alla banker måste ställa.
I steg ett sökte vi automatiserat i hela databasen, enligt kriterierna nedan:
Kunder och mottagare som delar adress/telefon/epost med annan part.
Kund/motpart kan kopplas till jurisdiktioner som förknippas med höjd risk för penningtvätt.
Kunder som förekommer i kända penningtvättsaffärer.
Kunder på sanktionslistor och politiskt exponerade personer (PEP).
Transaktioner på 15 000 EUR eller mer, eller totala summan på samma belopp till/från samma motpart.
Transaktioner sker på kort tid.
I steg två listade vi alla kunder som hade fyra flaggor eller fler från den automatiserade sökningen. Vi rangordnade dessa utifrån deras totala omsättning under hela tidsperioden och valde de 100 bolag som omsatte mest. 50 av kunderna i Swedbank och 50 av kunderna i Danske Bank.
De 100 utvalda bolagen granskades sedan manuellt enligt kriterierna nedan:
Finns det målvakter? Är kundernas ägande transparent och logiskt, finns det nominella företrädare/aktieägare?
Finns det stora skillnader mellan kundernas rapporterade finansiella status och omsättningen i banken? Är bolaget aktivt?
Finns det synlig affärsverksamhet?
Är kunderna registrerade i en jurisdiktion där de inte har en operativ verksamhet?
Finns det kopplingar till riskbranscher (byggsektor, läkemedel, vapen, utvinning, offentlig upphandling)?
Granskningen visar att samtliga 100 bolag uppvisar de vedertagna varningstecknen som finns för misstänkt penningtvätt. Totalt har de 50 kunderna i Swedbank omsatt motsvarande 40 miljarder kronor.
Penningvärdet i kronor är framräknat mot valutakurserna för EUR och USD under den aktuella tidsperioden. Den totala summan i dollar är 5,8 miljarder.
Totalt identifierar vi över 1 000 kunder i Swedbank med konto i Baltikum, men med bas utomlands. De utgör en liten del, cirka 4 procent, av den totala kundgruppen i databasen. Men dessa kunder står för närmare 40 procent av den totala omsättningen.
Här kan du läsa mer om varningsflaggorna och det vi hittat.
Reportrar och research: Joachim Dyfvermark, Linda Larsson Kakuli, Axel Gordh Humlesjö, Per Agerman
SVT Datajournalistik: Linnea Heppling, Ola Hjalmarsson, Fredrik Edgren, Oskar Nykvist
Webbredaktörer: Ella Hopf Berger, Henrik Bergsten
Videoreportrar: Tomas Wagner, Kalle Thorslund
Foto: Markus Junghard, Ola Christoffersson, Johan Palmgren, Åke Werhling
Redigering: Markus Junghard
TV-grafik: Per Ståhlberg
Övriga medverkande: Helena Bengtsson, Marcos Hellberg, Kristina Lagerström
Redaktör: Nils Hanson
Ansvarig utgivare: Ulf Johansson
Har du mer information som du vill dela med oss? Använd TV-leaks.
Publicerat 20 februari 2019