Topphemlig rapport avslöjar Swedbanks dubbelspel
Swedbank har inte levt upp till grundläggande krav på hur en bank ska hantera misstänkt penningtvätt. Uppdrag granskning och SVT Nyheter kan avslöja innehållet i en topphemlig rapport som Swedbank aldrig ville att omvärlden skulle få ta del av. Rapporten ger en unik inblick i vd Birgitte Bonnesens period som chef för verksamheten i Baltikum.
”En stor del av högriskkunderna skulle aldrig ha godkänts i banken”, skriver utredaren.
I början av 2019, före det första avslöjandet om misstänkt penningtvätt i Swedbank, landar en hemlig rapport på koncernledningens bord.
En larmrapport om Swedbanks verksamhet i Estland, skriven av en tung utredare. Innehållet i rapporten skiljer sig på alla punkter från det som Swedbank kommunicerat utåt.
Rubriken på rapporten lyder: ”Omfattande överträdelser av åtgärder mot penningtvätt identifierade i Swedbank Estland.”
Utredaren skriver:
Vi råder Swedbank att omedelbart informera myndigheterna i Estland och Sverige och göra en grundlig utredning av Swedbank Estland, baserad på de preliminära upptäckterna av omfattande överträdelser av åtgärder mot penningtvätt bland utländska högriskkunder.
Den kundgrupp som Swedbank hävdat inte ens existerar i banken har här ett eget namn och kallas “High risk non-resident portfolio”, alltså utländska högriskkunder.
Kunderna består i huvudsak av ryska medborgare, där majoriteten enligt rapportförfattaren ”aldrig borde blivit accepterade som kunder i första läget” och där banken i flera fall inte ens ”vetat vem den egentliga ägaren till kontona varit, eller var pengarna kommit ifrån”.
Den svenska storbankens löfte, att man agerat skyndsamt vid varje misstanke om penningtvätt, står i skarp kontrast till slutsatsen i rapporten:
Vi har inte kunnat hitta någon uppenbar förklaring till varför ledningen bestämt sig för att rapportera endast en begränsad del av misstänkta transaktioner och aktiviteter.
Den 15 mars 2019 avslöjar tidningen Dagens Industri att rapporten existerar. Tidningens källor kan beskriva delar av innehållet, och vem som står bakom utredningen. Rapportförfattaren heter Erling Grimstad, är advokat i Norge och har tidigare arbetat som åklagare och assisterande chef för norska ekobrottsmyndigheten.
Enligt Dagens Industri ska den hemliga rapporten ha överlämnats till Swedbank i början av 2019.
– Det är ett utkast. Jag vill inte kommentera en intern utredning, svarade vd Birgitte Bonnesen när Di senare konfronterade henne med rapportens existens.
Uppdrag granskning och SVT Nyheter har via flera källor, oberoende av varandra, tagit del av innehåll i den omfattande rapporten. Den är snarare en grundlig delrapport än ett utkast.
I rapporten finns tydliga problemformuleringar, en historisk tillbakablick, redovisning av fakta med grafer, slutsatser och rekommendationer om vad banken ska göra.
900 utländska kunder i Swedbank Estland
Birgitte Bonnesen har upprepat att Swedbank är en vardagsbank, för vanliga privatkunder och lokala bolag. Men rapporten avslöjar ett strategiskt beslut som fattades 2009 i Swedbanks avdelning för de allra rikaste kunderna: Private Banking.
Swedbank skulle från och med då erbjuda ”Finansiell rådgivning och banktjänster i världsklass från Baltikum till privatpersoner i OSS-länderna”. Länderna det rör sig om är de före detta Sovjet-republikerna, förutom baltstaterna.
Bakgrunden var ett ökat behov av banktjänster från Ryssland och andra forna Sovjetstater. Swedbank listade sina främsta konkurrenter och på plats nummer ett fanns den bank som avslöjats i det som kallats för världens största penningtvättshärva: Danske Bank.
I slutet av 2009 hade Swedbank Estland 900 utländska kunder, det som kallas “non-resident”.
Dessa tjänade banken 6 miljoner euro på. Av de 900 klassades 653 som ”aktiva högriskkunder”.
Men istället för att i fortsättningen bara fokusera på ”vanliga kunder och lokala bolag”, som man hävdat utåt, tas nu också beslutet att den kontroversiella kundportföljen ska växa.
Och det blir en rejäl ökning de kommande åren.
I den hemliga rapporten framgår att kommittén inom Swedbank Estland som godkänner nya högrisk-kunder från utlandet (HRNR) släppte in majoriteten av de som ansökte, ofta utan tillräckligt bakgrundsunderlag:
En rad högriskkunder godkändes trots brist på information om verkliga ägare, företagsstruktur, intäktskällor och det verkliga syftet med affärsrelationen.
I rapporten står det också att bankledningen misslyckades med den interna kontrollen för att skydda banken mot penningtvätt och finansiering av terrorism:
En stor del av högriskkunderna skulle aldrig ha godkänts i banken.
En förklaring till bankens agerande är enligt rapportförfattaren att de utländska högriskkunderna kom att bli några av de mest vinstgivande för Swedbank Estland.
När advokatfirman Bruun & Hjejle i september 2018 redogör för slutsatserna i utredningen av Danske Banks misstänkta penningtvätt presenteras en siffra som får de flesta journalister i det fullsatta konferensrummet att rygga till: 200 miljarder euro.
Eller två tusen miljarder svenska kronor.
Så mycket hade gruppen utländska kunder omsatt i Danske Banks estniska filial under åren 2007 till 2015. I princip samtliga kunder i Danske Banks ”non-resident”-portfölj kunde misstänkas och stora delar av de pengar som slussats igenom den danska storbanken gick att ifrågasätta.
Ett nytt avslöjande
Fem månader senare, den 20 februari 2019, dras Swedbank in i den danska penningtvättskandalen. Uppdrag granskning och SVT Nyheter avslöjar att 50 misstänkta kunder slussat motsvarande 40 miljarder kronor genom Swedbank i Baltikum.
SVT:s slutsatser baseras på en bankläcka som gäller transaktioner mellan Danske bank och Swedbank. Sannolikt hade beloppet varit betydligt större om SVT också hade haft tillgång till de utvalda kundernas transaktioner med andra banker i Baltikum, såsom ABLV och Ukio – banker som de senaste åren tvingats stänga på grund av omfattande penningtvätt.
Swedbanks ledning sa att man ”inte kände igen” SVT:s siffror, och kunde därför inte kommentera om uppgifterna stämde.
SVT har vid flera tillfällen frågat Swedbank hur mycket de utländska högriskkunderna omsatt, för att kunna göra en jämförelse med omsättningen i Danske bank.
Men bankens svar har alltid varit det samma: Den statistiken finns inte i banken.
Hur mycket omsätter era ”non-resident”-kunder i Swedbanks grenar i Baltikum?
– Det kan jag inte svara på. Jag kan inte dela upp det på det sättet, svarade vd Birgitte Bonnesen till SVT den 22 mars 2019.
Ungefär?
– Nej, det kan jag inte.
Men siffrorna finns i den hemliga rapporten, och det handlar om betydande belopp:
En tabell, här återskapad av SVT, visar hur mycket gruppen ”High Risk Non-Resident” har omsatt, alltså den del av de utländska kontohavarna som är förknippade med den högsta risken.
Risken baseras på varningssignaler som förekomsten av brevlådeföretag, målvakter, ryska ägare och om bolagen är registrerade i skatteparadis.
Från 2010 fram till 2016 ligger omsättningen på mellan 10 och 20 miljarder euro varje år – bara för Estland. Alltså mellan 100 – 200 miljarder svenska kronor varje år, i dagens penningvärde.
Siffrorna visar den totala omsättningen i gruppen och det behöver inte betyda att alla transaktioner är misstänkt penningtvätt.
Men sifforna är inte helt olika Danske Bank. Här en bild som visar omsättningen, eller det som de danska utredarna benämner som ”flow”, från 2007 då Danske Bank köpte in sig i Estland, fram till 2015 då banken stängde sin utlandsavdelning, på grund av misstankar om penningtvätt:
När Danske Bank stänger sin ”non-resident”-portfölj 2015 ökar omsättningen i Swedbank. Det ska dröja ytterligare nästan tre år innan samma kundgrupp även i Swedbank är nere på nära noll.
Enligt lagar och regler ska banken omedelbart anmäla misstänkta kunder och transaktioner till finanspolisen i det land man verkar. Det kallas för SAR- (Suspicious Activity Report) och STR (Suspicious Transaction Reporting)-anmälningar.
Och Swedbank har varit väldigt tydliga med att banken anmält allt som verkat misstänkt.
- Ja, det handlar om tusentals anmälningar varje år, berättar vd Birgitte Bonnesen den 22 mars 2019.
Även i Baltikum under din tid som chef där?
– Det handlar om tusentals.
Tusentals?
– Exakt!
I ett mejl skriver Swedbank efter intervjun att banken under de år Bonnesen var chef för Swedbanks baltiska del gjorde knappt 7 000 anmälningar till finanspolisen i Estland, Lettland och Litauen.
Men när SVT vill att banken ska fördela anmälningarna på respektive land blir det stopp. Swedbank vill inte det.
Färre än 50 anmälningar per år
Det är möjligt att Swedbanks uppgifter stämmer, att banken faktiskt anmält tusentals kunder och transaktioner varje år i Baltikum. Men det är i så fall de vanliga kunderna man anmält, de privatpersoner och lokala företag som banken talat om som sina kärnkunder. Det gäller inte den grupp där den misstänkta penningtvätten förekommit - de utländska högrisk-kunderna med konto i Estland.
I den hemliga rapporten framgår att de utländska högriskkunderna anmälts i en mycket begränsad omfattning.
Under Birgitte Bonnesens tid som chef för Baltikum är det under flera år färre än 50 anmälningar per år. Under 2016 är antalet knappt läsbart i den tabell som publicerats i rapporten, och som här är återskapad av SVT:
Slutsatserna i den hemliga rapporten är tydliga. Swedbank har inte levt upp till de grundläggande krav som ställs på en bank för hur man ska hantera misstänkt penningtvätt.
”Banken accepterade kunder med stor risk för penningtvätt”
”Skyldigheterna kring KYC (kundkännedom) har fallerat"
”Banken har misslyckats med att rapportera misstänkta transaktioner och aktiviteter”
I slutet finns också 15 punkter med förslag till åtgärder.
Frågan är om någon enda är uppfylld. Enligt uppgift till Dagens Industri har Swedbank istället avslutat samarbetet med den välrenommerade utredaren Erling Grimstad.
Och på den telefonkonferens med investerare och analytiker som följde efter SVT:s avslöjande den 20 februari 2019 upprepade vd Birgitte Bonnesen sitt tidigare budskap:
– Det är viktigt att poängtera: det finns inget nytt här.
Samtidigt låg alltså den hemliga larmrapporten på ledningens bord och visade raka motsatsen.
Extra känsligt är att omsättningen i den kontroversiella högriskgruppen, enligt rapporten, ökade i omfattning just när Bonnesen själv var chef för Swedbanks baltiska verksamhet mellan 2011 och 2014.
Styrelseordförande Lars Idermark informeras också under hösten 2018 om en annan intern rapport som SVT tidigare berättat om, men säger inget utåt om misstankarna. Inte då och inte heller efter SVT:s avslöjande i slutet av februari.
Bankledningen och styrelsen har avfärdat alla förslag om att tillsätta en extern oberoende utredning – likt den som genomfördes i Danske Bank. Trots att det sannolikt är det enda sättet att verkligen ta reda på hur omfattande och systematisk penningtvätten har varit i Swedbank.
Den tidigare ekobrottsutredaren Erling Grimstad är i sin rapport tydlig med vilka åtgärder han anser banken ska vidta, exempelvis:
Informera omedelbart den estländska och svenska finanspolisen/finansinspektionen.
Avbryt all destruktion av dokument som är 10 år eller äldre, vilket kan försvåra pågående utredningar.
Genomför en genomlysning av bankens alla grenar i Baltikum.
I ett mejl till SVT skriver Swedbanks kommunikationschef Gabriel Francke Rodau:
”Rapportutkastet är ett ytterligare exempel på när Swedbank tar extern hjälp för att undersöka om banken tidigare utnyttjats för misstänkt penningtvätt. Detta för att banken ska kunna agera. För att säkerställa att vi ständigt förbättrar vårt arbete har rapportutkastet lämnats över till den fördjupande granskning som banken genomför och som styrelsen informerade om i förra veckan. Rapportutkastet är förstås tillgängligt för myndigheter.”
När det gäller utländska högriskkunder skriver Gabriel Franck Rodau att man inte förnekat deras förekomst i Swedbank.
”Däremot har vi sagt att de varit inkluderade i våra ordinarie verksamheter för private banking samt företag, och det stämmer.”
Han fortsätter:
”Exempelvis kan de 653 påstådda HRNR-kunder som UG beskriver ställas i relation till de totalt nästan 900 000 kunder vi har på den estniska marknaden.”
Läs hela svaret från Swedbank här.
Vad ägarna säger på torsdag 28 mars, när Swedbanks årsstämma äger rum på Folkets hus i Stockholm återstår att se.
Slutsatserna i rapporten – orginalcitaten på engelska
”Major breaches of AML obligations identified in Swedbank Estonia”
”We advise Swedbank to inform the authorities in Estonia and Sweden immediately, and to make a thorough investigation of Swedbank Estonia based on the preliminary findings of major breaches of AML obligations in the High Risk Non-Resident portfolio.”
”We have not been able to find any obvious explanation why the management decided to report only a limited number of suspicious transactions and activities.”
”World class private banking services from the Baltics to private individuals in the CIS countries.”
”Numerous HRNR customers were onboarded despite the lack of information regarding beneficial owners, corporate structure, source of funds and the real nature and purpose of the business relationship.”
”A significant number of the HRNR customers should never have been onboarded.”
”The bank accepted customers posing high risk of money laundering.”
”KYC obligation failed.” (KYC = Know Your Costumer)
”The bank failed to report suspicious transactions and activities.”
”Immediate inform the Estonian and Swedish FIU/FSA of the preliminary findings."
”Stop any planned erasure of documents with a time stamp 10 years or older, which might hinder ongoing investigations.”
”Conduct similar reviews of the other branches in Baltic Banking.”
Artikeln är en del i en omfattande publicering om misstänkt penningtvätt i Swedbank. Uppdrag granskning och SVT Nyheter har tagit del av en unik läcka av transaktioner mellan kunder i Danske Bank och Swedbank. Vi har gått igenom materialet utifrån de varningsflaggor som alla banker borde leta efter – och hittat flera tecken på misstänkt penningtvätt.
Klicka på något av kapitlen här nedanför för att läsa vidare
Joachim Dyfvermark, Linda Larsson Kakuli & Axel Gordh Humlesjö
Reportrar
Researcher
Henrik Bergsten & Ella Hopf Berger
Webbredaktörer
Visualiserng, webbproduktion & teknisk utveckling
Ansvarig utgivare
Foto: TT/SVT
Har du mer information som du vill dela med oss? Använd TV-leaks.
Publicerat 27 mars 2019
i samarbete med
