Vad alla banker ska göra för att undvika penningtvätt

Det finns tydliga regler för vad en bank måste göra för att motverka penningtvätt. Och reglerna har blivit allt skarpare de senaste tio åren. En bank som inte följer dem kan få betala stora skadestånd – eller helt förlora tillståndet.

För att undvika att en bank används för att tvätta pengar ställs flera krav. Här kan du läsa vad som måste göras, hur det ska gå till, och vad som kan hända om banken inte gör det.

Bankerna ska veta vilka deras kunder är. Foto: TT

Vad banken måste göra

För det första ställs krav på kundkännedom, som innebär att bankerna måste undersöka varje ny kund för att identifiera risker för penningtvätt. När kunden godkänts ska återkommande uppföljningar göras, vilket även gäller vid större enskilda transaktioner.

Många vanliga bankkunder har fått uppleva detta när de vill sätta in kontanter på sitt bankkonto. Ett antal frågor måste besvaras och kunden måste också ha ett tydligt underlag som visar varifrån pengarna kommer. Annars kan banken stoppa insättningen.

Banken måste också löpande granska alla transaktioner som flödar mellan kundernas konton, för att upptäcka misstänkta betalningar. I detta ingår även att uppgifter om transaktioner ska sparas, för att kunna gå tillbaka och göra en djupare granskning.

Den sista grundbulten i regelverket är ett krav på att alla misstänkta transaktioner ska anmälas till polisen.

Bankens anställda är den första av tre försvarslinjer. Foto: TT

Så ska det kontrolleras

För att efterleva regelverket mot penningtvätt ställs krav på att bankerna har interna rutiner och kontrollsystem i flera led. Detta kallas ”de tre försvarslinjerna".

Den första linjen är de anställda och cheferna som arbetar i den dagliga verksamheten och har direktkontakt med kunder. De sköter transaktioner och fattar olika beslut.

Den andra linjen består av interna enheter för så kallad riskkontroll och regelefterlevnad. Dit kan enskilda ärenden och frågor hänvisas. Där jobbar specialister som kan bedöma om exempelvis en ny kund med hög risk ska godkännas.

Den tredje linjen är en internrevisionsenhet, som ska vara helt fristående. Internrevisionen är underställd styrelsen och ska rapportera direkt till högsta nivå. Detta sista led understryker ansvaret för bankens ledning och styrelse, som ska se till att de interna riktlinjerna för riskkontroll och regelefterlevnad verkligen får genomslag i verksamheten.

Om reglerna inte följs

I Sverige är det Finansinspektionen som har tillsynsansvaret över bankerna och reglerna för att motverka penningtvätt.

Finansinspektionen har flera sanktionsåtgärder och kan utfärda "böter" mot en bank som inte anses följa kraven. I värsta fall riskerar en bank att helt förlora sitt tillstånd.

Även utländska myndigheter kan bestraffa banker som bryter mot regelverket. Danske Bank utreds i Danmark, men också i Frankrike och USA.

Särskilt amerikanska sanktioner kan bli kostsamma för bankerna. Danske Bank har avsatt en buffert på över 2,7 miljarder dollar, för att kunna betala eventuella framtida amerikanska böter.

USA kan också förbjuda en bank att handla med dollar. Det har drabbat två mindre banker inom EU de senaste åren, med följden att dessa banker tvingats stänga.

Dela

Artikeln är en del i en omfattande publicering om misstänkt penningtvätt i Swedbank. Uppdrag granskning och SVT Nyheter har tagit del av en unik läcka av transaktioner mellan kunder i Danske Bank och Swedbank. Vi har gått igenom materialet utifrån de varningsflaggor som alla banker borde leta efter – och hittat flera tecken på misstänkt penningtvätt.