Våren 2014.

Ryssland har just annekterat Krim-halvön i Ukraina, ett nytt kallt krig är ett faktum.

Responsen från USA blir sanktioner som slår mot ministrar, företag, åklagare och oligarker med kopplingar till kriget i Ukraina.

Read this story in english

När striderna bryter ut har topp-diplomaten Daniel Fried en central roll på det amerikanska utrikesdepartementet.

Han får i uppdrag att utforma den diplomatiska motattacken.

De sanktionerade aktörerna får inte handla med amerikanska dollar eller göra affärer med USA. Men för att sanktionerna ska fungera spelar bankerna en avgörande roll.

Det är här Swedbank kommer in i bilden.

Ett av företagen som bankerna ska stoppa från att göra affärer är ett anrikt ryskt bolag – vapentillverkaren Kalashnikov.

– Ryssland hade invaderat sitt grannland. Det var helt logiskt att sikta in sig på den ryska försvarsindustrin, och Kalashnikov är en symbol för den försvarsindustrin, säger Daniel Fried.

Men trots förbudet visar det sig att det finns en fabrik i Florida, USA, som tillverkar just Kalashnikov-gevär.

Rättigheterna till produktionen har överlåtits till Kalashnikov USA, ett självständigt bolag som inte omfattas av sanktionerna mot det ryska ursprungsföretaget.

Villkoret för att det ska få finnas: Inga pengar får skickas mellan bolagen.

Men Uppdrag granskning kan avslöja att storägare i ryska Kalashnikov har skickat runt 10 miljoner kronor i lån till sin amerikanska motsvarighet i Kalashnikov USA.

Överföringarna har skett med hjälp av Swedbank.

“Ett stort mysterium”

Redan 2018 blev en reporter vid nyhetsbyrån Bloomberg nyfiken på de två företagens relation till varandra.

– Min första tanke var: Hur kan Kalashnikov finnas här, när samma företag i Ryssland är sanktionslistat och inte får göra affärer med USA? Det var ett stort mysterium, säger reportern Michael Smith.

De började gå igenom företagets handlingar och hittade ett intressant namn: Aleksej Krivorutjko.

– När jag började kolla upp honom hittade jag en klar koppling mellan Florida och Ryssland, säger Michael Smith.

Aleksej Krivorutjko var tidigare vd för Kalashnikov Ryssland, i dag är han Rysslands vice försvarsminister. Han har haft omfattande affärer med personer som står bakom Kalashnikov USA – före sanktionerna.

När Bloomberg lägger fram sina uppgifter lovar vapenföretaget i USA att alla förbindelser med tidigare ryska partners ska ha upphört efter sanktionerna.

Men amerikanska åklagare startar en utredning med misstanken om att ryska staten i hemlighet kontrollerar vapenfabriken i USA. Ett upplägg för att kringgå sanktionerna och ett hot mot rikets säkerhet, enligt källor till Uppdrag granskning.

Det ser misstänkt ut, men de slutgiltiga bevisen fattas.

Nu kan Uppdrag granskning visa hur fyra transaktioner skickats från storägare i ryska Kalashnikov – med hjälp av Swedbank – från bolag registrerade i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna och landat i USA.

Den största, nästan 10 miljoner kronor, benämns som ett lån.

Pengarna har skickats direkt från Swedbank till USA och hamnat på konton hos Bank of America, hos centrala personer på Kalashnikov USA. En av dem är grundare och ägare till bolaget – en rysk medborgare som är bosatt i Florida.

Bloomberg-reportern Michael Smith tar del av Uppdrag gransknings uppgifter.

– Det här är betydelsefullt, ni har lyckats göra kopplingar som jag inte lyckades göra när jag undersökte det här. Det här är ju bevis på ett ekonomiskt flöde. Jag skulle vilja visa dem det här och se vad de säger.

En oligark i bilden

Uppdrag granskning har tidigare berättat hur den ökände oligarken Iskander Makhmudov slussat flera miljarder kronor till skatteparadis, genom över 200 bolag i Swedbank.

Han är bankens största kund i Baltikum.

Men Makhmudov och hans kumpaner har också spelat en central roll i den här historien.

En och en halv månad innan sanktionerna mot vapenindustrin slår till säljer ryska staten 49 procent av Kalashnikov. Oligarkens närmaste partner blir delägare.

Ett år senare går Makhmudov själv in i företaget. Efter det sker transaktionerna som nu utreds av amerikanska finansmyndigheter.

Den största överföringen mellan de två Kalashnikov-ägarna sker i februari 2017 genom brevlådeföretaget Gillsburg Limited, ett företag Swedbank beskrivit som kundens eget “plånboks-konto” i en intern rapport.

Pengarna sätts in till GP Florida Investments group, LLC, som ägs av en av de ryska män som står bakom Kalashnikov USA.

På det viset har storägare i det ryska vapenföretaget, med Swedbanks hjälp, skickat omkring 10 miljoner kronor i lån till sin amerikanska motsvarighet. Helt bortom myndigheternas kontroll.

Banken svarar

Uppdrag granskning lämnar över informationen till Swedbanks vd Jens Henriksson.

– Jag tänker inte gå in och svara på exakt vad jag vet, för jag kan inte bekräfta vilka som är kunder. Jag tänker säga såhär: jag blir bestört och beklämd. Jag tar den här informationen, jag ser till att den kommer till vår utredning och så får de titta närmare på det. Så tack, säger han.

Varken Kalashnikov USA eller det ryska vapenföretaget Kalashnikov svarar på Uppdrag gransknings frågor om deras roll i affären.

Iskander Makhmudovs representant skriver i ett mejl att frågorna till hans klient inte är relevanta eftersom Makhmudov och hans partner aldrig varit majoritetsägare i Kalashnikov Ryssland – och därmed inte anses omfattas av de amerikanska sanktionerna.

”Väldigt känsligt för USA”

Men regelverket om sanktioner handlar inte bara om formellt ägande, utan också om vem som egentligen kontrollerar ett företag – och om nya ägare används för att kringgå sanktionerna.

– Banker kan inte hävda att de inget vet. De måste kunna sina kunder och granska dem noggrant. En banktjänsteman som säger att han inte visste att en kund var maffiamedlem, brottsling eller korrupt rysk oligark – det duger inte. Om man vill dra nytta av det internationella finanssystemet som de demokratiska länderna upprätthåller, så måste man följa reglerna, säger den amerikanske topp-diplomaten Daniel Fried.

Efter att Uppdrag granskning uppmärksammat transaktionerna mellan Kalashnikov-ägarna utreder nu amerikanska finansmyndigheter fallet.

Om det handlar om sanktionsbrott står mycket på spel för Swedbank, säger Birgitta Forsberg, ekonomireporter på Svenska Dagbladet.

Tidigare har en turkisk bankchef blivit åtalad och höga bötesbelopp har delats ut för sanktionsbrott.

Varför anser USA att just sanktionsbrott är det allvarligaste regelbrott en bank kan begå?

– Det är USA:s säkerhetspolitik, det är väldigt känsligt för USA. Det blir storpolitik av det hela om man bryter mot sådana sanktioner. Mycket mer än penningtvätt blir, det vore en mer “vanlig” kriminell verksamhet. Det är liksom lite hugga USA i ryggen.

Efter intervjun med Swedbank skickar banken ett mejl där de skriver att det dokument som Uppdrag granskning lämnat över om misstänkt sanktionsbrott nu har granskats av en advokatbyrå.

Informationen var enligt banken känd sedan tidigare men är fortfarande under utredning. Alla slutsatser ska kommuniceras i början av nästa år.