Trumps löften –
ett år som president
Vad har egentligen hänt sedan den där regniga januarifredagen då Donald Trump svors in som USA:s 45:e president? Vilka av hans vallöften har mött motstånd och vilka har presidenten uppfyllt? Vi sammanfattar hur det har gått för några av presidentens idéer - hittills.
Den stora skattereformen
Några dagar innan jul 2017 var det dags för kongressens båda kammare att ta ställning till av Donald Trumps viktigaste vallöften, det om en omfattande skattereform.
Sänkt bolagsskatt från 35 till 21 procent, en ny maxgräns på 37 procent för inkomstskatt och så förenklingar av systemet så att vanligt folk ska kunna fylla i sin deklaration på "ett formulär stort som ett vykort" istället för att behöva vända sig till skattejurister. Det är några av huvuddragen i reformen, som beräknas öka statskulden med 12 000 miljarder kronor.
Skattesänkningarna är inte de största i historien, vilket presidenten twittrade när förslaget hade klubbats, men de är de största i USA sedan 80-talet och president Reagans dagar.
Inreseförbud från en del muslimska länder
Donald Trump ville från början förbjuda muslimer från att resa in till USA. När han blev republikanernas presidentkandidat mildrades inställningen något, då hette det att muslimer skulle få gå igenom extra hårda kontroller istället.
Under sitt år som president har Donald Trump infört ett kritiserat reseförbud som efter flera juridiska processer omlanserades i en mildare variant. Förbudet gäller medborgare i Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen som inte har nära familj i USA och som inte är där för att studera och inte har erbjudits jobb i landet.
Reseförbudet kritiserades bland annat för sin snäva tolkning av nära familj, till exempel räknas inte mor- och farföräldrar, barnbarn, svågrar och svägerskor, mostrar, fastrar, farbröder och morbröder som nära familj.
Inreseförbudet var tidsbegränsat och när det löpte ut ersattes det av en tredje variant, men även det mötte motstånd från juridiskt håll. Flera domare slog fast att det strider mot grundlagen och innebär diskriminering på religiös grund eftersom det av allt att döma riktar sig mot muslimer. Men i december beslutade Högsta domstolen att den senaste versionen preliminärt ska gälla. Därmed hindras medborgare från de i huvudsak muslimska länderna Iran, Jemen, Libyen, Somalia, Syrien och Tchad från att resa in i USA, även om de har familjeband till USA.
Muren mot Mexiko
Löftet att hindra illegala migranter från att ta sig in i USA genom att bygga en mur längs med gränsen mot Mexiko gav Trump redan i samband med att han meddelade sin kandidatur i juni 2015. Det blev ett av hans mest omtvistade och kontroversiella förslag. Trump lovade att Mexiko skulle stå för notan, men efter att grannlandets president Enrique Peña Nieto helt sonika sa nej tappade projektet i fart.
Ett år efter att Trump tillträdde presidentposten finns det prototyper för en mur, men ännu ingen plan för hur den ska finansieras. Trumps ursprungliga beräkningar för kostnaden landade på 12 miljarder dollar. Kongressen har hittills inte avsatt några pengar till projektet men i januari 2018 rapporterade Wall Street Journal att Trump-regeringen begär motsvarande 147 miljarder kronor av USA:s kongress för att bygga muren.
Frågan om muren hamnade också i skuggan av ett omtvistat uttalandet om "skitländer" (shithole countries) i januari. New York Times rapporterade hur ett senatsförhör om murbygget istället kom att handla om vem som hört eller inte hört presidenten kalla en rad länder för "skithål" under ett möte om det så kallade DACA-programmet. Stärkt gränsbevakning hänger samman med frågan om vad som ska hända DACA, som skyddat hundratusentals unga papperslösa, och efter att senatorn Dick Durbin vittnat om att Trump yttrade s-ordet twittrade presidenten:
"Uppgörelser kan inte nås när det inte finns något förtroende! Durbin förstörde Daca och skadar vår militär", fortsätter Trump.
Fler amerikanska jobb
Trump har lovat att skapa 25 miljoner jobb under det kommande decenniet och under hans första år vid makten skapades fler än två miljoner nya jobb, enligt siffror från den amerikanska myndigheten för arbetsmarknadsstatistik.
Jobb ska skapas för amerikaner och i USA - eller som Trump själv uttrycker det - “köp amerikanskt, anställ amerikanskt”. Därför har Trump infört striktare visumregler för utländsk arbetskraft med spetskompetens och USA:s statliga myndigheter uppmanas att i första hand köpa amerikanska varor. Trump drog sig ur handelsavtalet Trans-Pacific Partnership (TPP) efter bara några dagar på presidentposten. Han har även träffat en överenskommelse med Kanada om ytterligare förhandlingar kring Nafta-avtalet.
Klimat och miljö
Trump har hållit löften om att riva upp regleringar, som Trump anser var "jobbdödande", för att underlätta för kolindustrin, bygget av kontroversiella oljeledningar och oljeborrning.
Trump lovade även att lämna klimatavtalet som slöts i Paris 2015 och det tog inte mer än tre månader för honom att uppfylla det löftet. Presidenten har bland annat kallat klimathotet för en bluff och menar att Parisavtalet hindrar USA:s tillväxt.
Formellt kan Parisavtalet dock lämnas först tre år efter att det trädde i kraft, vilket det gjorde hösten 2016, och efter det är uppsägningstiden ett år.
USA och Syrien är nu de enda två länderna som står utanför överenskommelsen.
Skrota Obamacare
Det var knappast en hemlighet att Donald Trump ogillade Barack Obamas sjukvårdslag Affordable Care Act, eller Obamacare, under sin presidentkampanj.
Han tänkte avskaffa systemet och “ersätta det med något fantastiskt”, men efter ett möte med Obama strax efter presidentvalet ändrade han sig något och sa att han kunde tänka sig att behålla delar av det.
När Donald Trump tillträdde som president i januari i år meddelade dock vicepresidenten Mike Pence åter att Obamacare skulle slopas så snart som möjligt.
Med republikaner i majoritet i både representanthuset och senaten hade Trump kanske räknat med att löftet skulle bli lättare att uppfylla - men han mötte motstånd från de egna leden.
Republikanerna som i kongressen röstade mer än 50 gånger för att upphäva reformen var plötsligt tveksamma och anledningen är att Trumps förslag innebär stora nedskärningar i Medicaid, sjukförsäkringen för låginkomsttagare. En av republikanerna som röstade nej i senaste försöket att få bort reformen var den tidigare presidentkandidaten, vid tillfället nyopererade John McCain.
Trump har ännu inte gett upp hoppet om att bli av med Obamacare, men det arbetet står än så länge stilla. I och med skattereformen ströks dock en bärande del av "Obamacare", den som sade att amerikaner i sin deklaration måste påvisa att de har sjukförsäkring och att de annars hotas av böter.
Publicerad: 19 Januari 2018