Den gula klänningen som Karin på morgonen vägrat att ta av sig, räddade hennes liv. När familjen flyr undan vågen springer Karins pappa Bertil med henne i famnen. Men kraften när vågen träffar dem sliter henne ur hans grepp. När Bertil själv lyckas ta sig till ytan i en grötig flod av bråte, vatten och lera, får han syn på en liten flik av klänningen. Han får tag i den, och lyckas dra upp sin dotter.

Plagget sitter idag inramat på väggen i mamma Anns lägenhet. Karin har ritat av klänningen till sin bror Julius, som har tatuerat in teckningen på sin skuldra.

Bild och musik är en stor del av Karins liv, vilket hon får utlopp för genom pianolektioner och att teckna. Även om hon nu för tiden inte så ofta vill gå tillbaka till sorgen, är möjligheten att arbeta kreativt ett sätt att hantera känslorna när de väl dyker upp.

– Processen att måla eller rita börjar i en vilja att uttrycka något jag inte alltid kan hitta orden för. Men enskilda konstformer räcker ibland inte hela vägen, och att kombinera olika tekniker som teckning, foto, video och musik tycker jag kan ge en mer rättvis bild, säger Karin.

– Men ibland kan det också bara handla om att göra något vackert. Kreativitet behöver inte vara pretentiös och ha ett djupare syfte.

Idag går Karin sista året på ett gymnasium med naturvetenskaplig inriktning vid Karlaplan i Stockholm, och förbereder sig för den kommande tiden efter studenten. Hennes förhoppning är att komma iväg ut i Europa och flytta till Barcelona för att kombinera bild och musik under ett fyraårigt kandidatprogram i motion graphics.

Läs mer

Systern

”Plötsligt var jag ensam kvar”

Mamman

”Jag kunde då inte föreställa mig någonting annat”

Tomas Wagnerreporter

Joakim Magnéredaktör

Daniel Johansson / Tomas Wagnerfoto / bild

Fredrik Edgren / Tomas Wagnerwebbproduktion

Karin Hageus Schmidtmusik