Hur skulle svenska folket rösta om det var val i dag? Den frågan besvarar diagrammet nedan, för undersökningsperioden till . Väljarbarometern säger ingenting om hur det kommer att bli i framtiden, utan hur det ser ut just idag.
I den senaste undersökningen från Verian är ingen förändring statistiskt säkerställd.
I staplarna ovan kan du se skillnaden i väljarstöd i procentenheter mot den föregående undersökningen eller mot valet 2022.
När vi räknar ut skillnaden använder vi oss av två decimaler istället för bara en, vilket gör att den skillnaden ni ser ovan inte nödvändigtvis blir exakt samma som den ni kan räkna ut själva.
Om ett parti fått 7,83 procent stöd i den senaste mätningen och 7,55 procent i den föregående så blir skillnaden 0,28 procentenheter, eller avrundat 0,3 procentenheter.
Om man däremot skulle räkna skillnaden efter att först ha avrundat resultatet så får man istället 7,8 - 7,6 = 0,2 procentenheter.
Verian har för den här undersökningen intervjuat personer via Sifo-panelen under perioden till . Andelen osäkra väljare var – det är de som inte uppgett något parti alls. De räknas inte med i vår redovisning.
Så här går undersökningen till
Här ser vi hur väljarstödet har utvecklat sig sedan valet 2022. Där stapeln är över mittstrecket och är starkt färgad har partiet haft starkare stöd än det senaste valresultatet, och där stapeln är nedanför och svagare färgad är stödet svagare.
Siffrorna anger skillnaden i stöd i procentenheter vid den valda mätningen.
Här visar vi det sammanslagna stödet för Tidöpartierna (blå färg) respektive oppositionspartierna (röd färg) i mätningen. Det ljusare fältet bakom linjen representerar felmarginalen.
Tryck på en punkt i linjediagrammet för att ändra datum för grafiken nedanför.
Det finns 349 platser i riksdagen och varje plats motsvarar ett mandat. Så här skulle det se ut om den senaste undersökningen fick bestämma. Uträkningen av mandat har gjorts utifrån resultatet av den aktuella Verian-undersökningen med hjälp av Valmyndighetens valsimulator.
Hur skulle det bli om bara kvinnor eller bara män röstade? Här är utslaget från den senaste Verian-undersökningen uppdelat på just kvinnor och män.
I det här diagrammet kan man se vilka partier som är överrepresenterade bland väljare i storstäder (högre upp i diagrammet), landsbygd (längre ner), bland män (till vänster) och bland kvinnor (till höger).
Ett parti som placerar sig uppe i det högra hörnet har alltså en större andel väljare bland kvinnor i storstäderna, och ett parti nere i det vänstra hörnet är överrepresenterade bland män på landsbygden.
Observera att gruppen boende i större städer inte innefattas i det här diagrammet.
Måttet har vi fått fram genom att räkna ut skillnaden mellan väljarstödet i storstäderna för varje parti och väljarstödet i hela riket för partiet, och sedan dividera resultatet med partiets väljarstöd i riket som helhet. Sedan gjorde vi motsvarande uträkning för landsbygden och räknade sedan ut skillnaden mellan storstaden och landsbygden. (Landsbygd definieras här som landet exklusive storstäder och större städer).
Därefter gjorde vi om processen med kvinnor och män som variabler och placerade sedan ut partierna på de bägge axlarna utifrån de värden de fått.
Så här ser formeln för beräkningen ut:
Här gräver vi oss djupare ner i partiernas stöd bland olika väljargrupper. Välj parti och gruppering och se hur starkt stödet är för partiet i de olika grupperna.
Längst ner ser du också hur stödet har utvecklat sig i den specifika väljargruppen.
Diagrammet nedan bygger på siffror från Verians väljarundersökningar och går tillbaka till år 2002. Tryck i grafen för att få information om stödet vid en specifik tidpunkt. Tryck på partisymbolerna för att tända och släcka partiernas linjer. Dra i reglaget under diagrammet för att specificera vilken period du vill titta på.
Välj parti och se hur väl mätningarna överensstämmer med resultatet i valen från 2010 och framåt.
I juni 2023 bytte SVT källa till Väljarbarometern från Novus till Verian (som då hette Kantar Public). Eftersom vi inte vill ha två olika källor i samma visualiseringar försvinner historiken från Novus ur den här artikeln, men går att hitta här.
Se mer från SVT Datajournalistik här
Publicerad: 1 mars 2017