I Danmark äter man insekter
- varför gör inte vi det?

I Sverige är det förbjudet att sälja och servera insekter som mat, men i Danmark satsar man för fullt på insektsindustrin och det är många som hoppas att insekter snart kommer att vara en naturlig del av vår kost. Vi åkte till Köpenhamn för att provsmaka den danska insektsboomen.

I ett terrarium av trä och glas promenerar några hundra syrsor runt på äggkartonger. Det knastrar överraskande behagligt och ljudet påminner om en lågintensiv brasa.

Ägaren till den lilla farmen är Jakob Rukow, en av många danska entreprenörer som satsar allt på att vår aptit på syrsor och andra insekter ska öka i framtiden.

Hans företag tillverkar bland annat en ekologisk juice i tre smaker. Varje flaska innehåller 33 nedmalda syrsor.

– För mig handlar inte insekter bara om mat. Visst, de är nyttiga och smakar bra, men för oss handlar det främst om hållbarhet och grön omställning.

För Jakob, som är biolog, började insektsresan 2011 då han läste en artikel i The New Yorker om att alla skulle behöva äta insekter i framtiden – och sedan dess har han missionerat för ätbara insekter som en lösning på flera av mänsklighetens problem.

Han berättar att det hänt en hel del i Danmark, bara de senaste åren.

– I dag behöver man inte förklara att det är nyttigt och bra för miljön på samma sätt. Fler fattar det och är redo att smaka. Men det finns såklart en kulturell barriär och den är helt förståelig.

Och det är nog lika bra att vänja sig vid tanken på att äta småkryp, för vi kommer antagligen att behöva göra det inom en snar framtid.

Siffrorna talar nämligen till insektsentusiasternas fördel.

Redan 2050 beräknar FN att jordens befolkning kommer att nå nästan 10 miljarder människor och då måste matproduktionen nästan fördubblas från nuvarande nivåer. Och detta ska ske på en planet med ändliga resurser, där vatten och jordbruksmark allt mer blir en bristvara.

En lösning på problemet skulle kunna vara att äta mer insekter, som är nyttiga, fulla av protein och jämfört med andra proteinkällor rejält klimatsmarta.

Protein per 100 g kött

Källa: FAO

Det behövs till exempel inte alls lika mycket foder och vatten för att föda upp ett kilo ätbart kött från insekter jämfört med exempelvis gris, ko och fågel.

Detta var också något som FN:s livsmedelsorgan, FAO, slog fast i en för insektsindustrin historisk rapport från 2013, där man lyfte fram insekter som framtidens proteinkälla – dels för miljön, dels för människors hälsa och försörjnings skull.

Så mycket kött får man ut av 1 kg foder

Källa: FAO

Runt 2 miljarder människor äter redan insekter i dag och i Latinamerika, Asien och Afrika söder om Sahara finns en lång tradition av insekter som föda – tvärtemot många länder i väst där insekter snarare ses som skadedjur och där entomofagi (insektsätande) ses som något äckligt och primitivt.

Men oavsett vilken inställning du har till insekter som mat får du redan i dag i dig runt 1 kilo insekter per år vare sig du vill eller inte, då både hela insekter och fragment av insekter finns i bär, grönsaker och andra livsmedel vi köper i affären.

I Jakobs kök står Nina Askov, mer känd som ”Buglady”, och mixar mjölmaskar. Hon är utbildad i kost- och näringslära och kallar sig själv ”insektsambassadör”.

Förutom att föreläsa om fördelarna med insekter som föda har hon skrivit en kokbok med insektsrecept och hon har lovat att bjuda sina svenska gäster på något gott och nyttigt.

Det blir indisk linsgryta på mixad mjölmask toppad med koriander och rostade mjölmaskar.

Vi börjar med de rostade mjölmaskarna, som ärligt talat inte smakar så mycket. Tänk tunna salta pinnar med lite mer tuggmotstånd.

– Det där lite extra tuggiga är ”kärnhuset”, som består av kitin, och där sitter de nyttiga kostfibrerna, förklarar Nina.

Även om den danska insektsindustrin kommit långt har man en bit kvar och mjölmaskarna som Nina använde i maten är importerade från Belgien.

Nästa steg blir att få igång en industriell produktion av insekter i Danmark och därmed få ner priserna och hålla hela produktionskedjan inom landets gränser.

De senaste åren har man från statligt håll satsat runt 100 miljoner kronor i olika projekt för att snabba på innovation och utveckling av storskalig produktion av insekter och just nu byggs flera danska svinfarmer om för att kunna husera stora insektsodlingar.

När fler insekter ska produceras kommer även behovet av foder att öka och här hittar vi ytterligare en fördel med insekter – de kan nämligen matas med sådant som vi anser vara avfall.

– Vi använder bland annat mäsk från mikrobryggerier till våra syrsor. En avfallsprodukt som bryggerierna tidigare betalade för att köra iväg och förbränna. Vi får det gratis och vi omvandlar det till föda åt människor, berättar Jakob.

Och nu ska han dessutom skala upp produktionen till två ton syrsor om året, vilket han räknar med att kunna göra på två ton mäsk och ett ton överblivet bröd från lokala bagerier.

– Vi vill bort från en kultur där man kör mat in i staden och avfall ut ur staden. Vi måste inse att avfall är en resurs som vi kan använda.

Även om mycket hittills har handlat om att visa upp insekterna som ska ätas är både Jakob och Nina överens om att det antagligen är andra former av insektsmat som kommer att slå igenom brett.

– Jag tror till exempel att man kommer att använda insektsmjöl för att berika flera traditionella livsmedel med exempelvis protein. Det skulle kunna vara et bra sätt att äta mindre kött, säger Nina Askov.

Några som däremot inte brukar ha några problem med att äta hela insekter är små barn.

De saknar helt enkelt förutfattade meningar om vad man ska eller inte ska äta, vilket jag själv blev varse när min 4-åring tjatade om att få smaka chilikryddade rostade mjölmaskar jag tagit med hem från Danmark.

– Barn är helt klart mer öppna och nyfikna. När vi är ute och bjuder på insekter är det ofta föräldrarna som ryggar tillbaka medan barnen gärna testar, säger Nina.

Hon berättar också att hon ofta är ute i skolor och förskolor och pratar om insekter som mat, ofta i samband med olika projekt som tar ett helhetsgrepp på klimat och miljö.

Här är det alltså förbjudet att sälja och servera insekter som mat och i december satte Livsmedelsverket ner foten och släckte det lilla hopp de svenska insektsproducenterna haft.

Insekter klassas nämligen som ”nya livsmedel” inom EU och från och med januari 2018 måste varje insektsart godkännas av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten EFSA innan de får säljas som livsmedel.

Fram till 2018 fanns dock vissa oklarheter i regelverket och flera länders livsmedelsmyndigheter, bland andra Danmarks, tolkade reglerna annorlunda och fick därmed grönt ljus från EU att fortsätta sälja och producera matinsekter under en övergångsperiod på två år.

Producenter i andra länder får däremot snällt vänta på ett godkännande på EU-nivå innan man kan ta upp sin affärsverksamhet utan att bryta mot lagen.

Enligt svenska Livsmedelsverket är avsikten med den nuvarande lagstiftningen att skydda konsumenter från okända faror som allergier, gifter och smittor.

– Vårt nej handlar om att inte utsätta konsumenterna för fara, säger Astrid Walles-Granberg, rådgivare på Livsmedelsverket.

Nils Österström är ordförande i den nystartade svenska intresseorganisationen Insektsföretagen och han är imponerad av den danska staten som han menar varit i framkant i frågan och lagt stora resurser på insektsproduktion och stöttat producenterna i att ta fram ett regelverk kring produktion och försäljning av insekter.

Samtidigt är han besviken på det svenska Livsmedelsverket, som han menar varit sena på bollen.

– Om något bara är lite osäkert här tar vi det säkra före det osäkra. Och nu verkar vi på en gemensam marknad där vi inte konkurrerar på samma villkor. Vi har ett jättehandikapp då vi inte får sälja våra produkter, säger Nils Österström.

Är det inte rimligt att kräva att man kan bevisa att det man ska sälja som livsmedel är säkert?

– Det är det definitivt och det finns en uppsjö regler för livsmedel som givetvis ska gälla insekter också. Men 2 miljarder människor äter redan insekter och det saknas inte kunskap om säkerheten på de vanligaste arterna.

En som kan det här med insekter och säkerhet är Jørgen Eilenberg, professor i entomologi på Köpenhamns universitet och expert på hur virus, bakterier och svampinfektioner drabbar insekter.

– Det är säkert att äta insekter. Det finns såklart en rad regler kring produktionen som måste skötas korrekt och produkterna måste uppfylla de krav vi ställer på andra livsmedel, säger Jørgen Eilenberg.

Han berättar vidare att styrkan i den danska insektsindustrin ligger i att man samarbetar i alla led, i allt från forskning, till tekniska lösningar till regelverk.

– Vi är till exempel i ständig kontakt med det danska livsmedelsverket som vi har en bra dialog med.

Enligt Jørgen Eilenberg finns en stor fördel med insektsproduktion kontra traditionell djuruppfödning och det handlar om så kallade zoonotiska sjukdomar, alltså sjukdomar som sprids mellan djur och människor.

– Risken att virus från insekter ska smitta människor är närmast noll. Vi kommer till exempel inte att drabbas av någon fågelinfluensa från insektsproduktionen.

Det stora problemet handlar enligt Jørgen Eilenberg istället om smittor som kan förstöra produktionen.

– När det kommer till matproduktion kan en sjukdom göra att en hel farm kollapsar. Det här har hänt i bland annat syrsaproduktion i USA och kan vara mycket problematiskt för producenten.

Så, när får vi då se insekter i svenska matbutiker?

I dagsläget finns ett antal ansökningar, bland annat för mjölmask, hos EFSA, men få tror att man kommer att hinna godkänna någon av dem redan i år.

Nils Österström, som bland annat vill starta storskalig produktion av mjölmaskar, är otålig, men ändå försiktigt positiv.

– Så snart vi har ett godkännande i EU kommer insekter att finnas i svenska matbutiker, vilket med stor sannolikhet sker innan 2020.

LÄS MER: Forskare: Syrsor duger som människoföda

LÄS MER: Ola vill att fler ska äta insekter

Johan Wicklén

Reporter

Markus Ljungholm

Fotograf

Illustrationer: Helena Jonsson

Webbproduktion: Fredrik Edgren