Vem har rätt till fjällen?


Frågan ställs just nu på sin spets i Jämtlandsfjällen. Förödande naturslitage har tvingat fram avstängningar, turistströmmar skär av viktiga renbetesmarker och konflikter gör fjällstationernas framtid oviss.


Vålådalen


Besöken till de blågröna Blanktjärnarna och Pyramiderna i Vålådalen har formligen exploderat. Mellan 2014 och 2018 femdubblades antalet besökare i naturreservatet. Tjärnarna riskerar förlora sitt turkosa vatten för alltid. Slitaget är så kraftigt att länsstyrelsen beslutat om unika åtgärder:

  • Förbud att lämna leden

  • Cykelförbud

  • Permanent tillträdesförbud till Pyramiderna

Sommaren 2020 tältade personal från länsstyrelsen i området för att informera om förbudet – ändå klev besökare över avspärrningarna och flera bötfälldes.



Den nya turisten


Fler människor besöker fjällen och de lockas av mer än bara turskidåkning och vandring. Turisterna letar sig till nya områden för exempelvis toppturer, mountainbike, löpning och snöskoturer.


Jämtlands­triangeln


En bit från Vålådalen ligger Jämtlandstriangeln, en av de mest lättillgängliga fjällederna i Sverige med tiotusentals besökare varje sommar. Även vintertid är området populärt.

  • Leden går mellan STF:s fjällstationer Storulvån, Sylarna och Blåhammaren

  • Hela turen är 47 kilometer

  • I området råder allemansrätten

  • Här finns den svenska fjällvärldens tätaste nät av statliga sommar- och vinterleder



Turism­näringen


Turisterna är viktiga för hela Jämtlands län. Näringen omsätter cirka 5,5 miljarder kronor och fortsätter växa. Den ger runt 4 900 helårsarbeten.

Mer än 10 procent av de sysselsatta i länet jobbar i turismberoende branscher. I Åre kommun där Jämtlandstriangeln ligger är siffran över 23 procent, nästan var fjärde person.



Rennäringen


Jämtlandstriangeln ligger mitt i renbetesland. Varje år kommer tusentals renar hit för att kalva, äta och växa. När turister strömmar till området trängs renarna undan. Det visar olika aktivitetsappar som registrerar människors rörelser.


”Renarna får aldrig vara i fred. De måste vara i ständig rörelse. Det ger mindre kalvar och många renar som försvinner.”
- Jonas Kråik, renägare

  • Den samiska rätten att använda områden för renskötsel, jakt och fiske är byggd på urminnes hävd.

  • Renbetesfjäll är statlig mark som avsatts för rennäringens bedrivande.

  • Här gäller allemansrätten, men nyttjandet får inte medföra skada eller olägenhet för renskötseln.


Foto: Henrik Montgomery/TT


Fjäll­stationerna


På de tre fjällstationerna i Jämtlandstriangeln kan besökare både äta och bo med el och rinnande vatten. Nu är stationernas framtid hotad. Rennäringen anser att besökstrycket leder till oacceptabla störningar.

  • Två av de tre stationerna, Blåhammaren och Sylarna, står på statens mark som arrenderas av Svenska turistföreningen, STF.

  • 31 december 2023 löper arrendet ut.

  • När länsstyrelsen nu ska omförhandla arrendet ska de främst se till konsekvenserna för rennäringen.

  • Finns en ”betydande olägenhet” för renskötseln kan arrendet upphöra.



Framtiden


Förhandlingarna om fjällstationernas framtid är långt ifrån avgjord. Det är ett tydligt exempel på hur konflikten trappas upp i en fjällvärld där det blir allt trängre.

Vilken väg leder framåt när alla anser sig ha rätt till fjällen? Myndigheter vill lyfta samverkan och dialog. Att stänga områden under renskötselns känsliga perioder och för att låta sliten natur återhämta sig är andra alternativ.

På sikt kan konflikterna leda till fler begränsningar i allemansrätten, men i dag har ingen svaret på hur alla ska kunna samsas i fjällområdet.


Mer i ämnet: Striden om fjällen



Marie SelanderReporter & foto

Sara LeijmanReporter & foto

Eva DanielssonFoto

Alexandra Westerlund KarlssonRedaktör

Josefin PečivaWebbproduktion

Joel PaulssonGrafik


Publicerad: 7 april 2021