Den här säsongen körde slalomherrarna två världscuptävlingar i den klassiska tyska orten Garmisch-Partenkirchen. För Jakobsens del resulterade det i två uråkningar.

– Jag är på en ganska tuff plats just nu. Det är som att det inte vill sig bara. Jag kämpar varje dag och försöker få ihop det. I slutändan känns det bara som att det inte går, säger han.

På vilket sätt kämpar du? Vad gör man då?

– Jag fortsätter träna varje dag. Jag har samma rutiner som jag hade när det gick bra. Men på tävling vill det sig bara inte. Idag kämpade jag hela åket. Jag klarade alla svårigheter, men lyckades ändå inte ta mig i mål. Det är motigt.

”Extremt påfrestande”

Man kan inte undvika att det sätter sig mentalt?

– Det är extremt påfrestande mentalt. När man har haft säsongen som jag har haft så är det svårt att hitta motivationen att kämpa varje dag. Men man försöker hålla hoppet uppe och göra sitt bästa.

Jakobsen visar ofta att han hör till de allra snabbaste i världen. Det gör uråkningarna ännu tuffare att ta.

– När man åker på såna där skitgrejer så blir det extra tufft. Jag upplever det som att jag inte är helt med mentalt. Jag klarar inte av att vara med i nuet och göra det jag ska göra. Igår så fick jag ett totalt hjärnsläpp och bara körde fel egentligen. Idag var alla svårigheter avklarade och så tog jag ändå mig i mål.

”Motivationsbrist”

Vad tänker du framöver?

– Jag lär väl fortsätta kämpa på, men det är mycket tuffa tankar. Det finns en motivationsbrist, framför allt samma dag som man kör ur. När det blir många gånger på rad så blir det svårt.

Jakobsen hade gärna hoppat över nästa tävling, men utan att ta världscuppoäng så tappar man i rankingen och då blir det svårare framöver.

– Hade jag varit helt klappkass så hade jag nog skippat nästa race och försökt ha kul och må bra hemma. Nu har jag åkt så pass bra att jag kan prestera bland de bästa. Det är lite det som är problemet.