• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Backhoppningens död

Uppdaterad
Publicerad

SVT Sports Ken Olofosson har tittat på vad som hände med den svenska backhoppningen.

Svensk backhoppning är en klassisk idrottsgren. Men sedan länge i skymundan. På 40- och 50-talen fanns det ca 150 anläggningar runt om i landet, i dag är det bara Örnsköldsvik och aktuella VM-arrangören Falun som har moderna anläggningar. Stockholm hade på 40-talet över tolv backar, en heter Fiskarstorpet på Lidingö som fortfarande finns kvar  men mest som ett minnesmonument.

En av dem som tävlade där var Arne Ljungqvist,  föredetta elitidrottsman i höjdhopp, ledamot i Internationella olympiska kommittén, känd för sitt antidopningarbete i wada och föredetta ordförande i Riksidrottsförbundet.

– På min tid, under 40-talet, var backhoppning en stor svensk idrottsverksamhet. Jag var med om att tävla i distriktsmästerskap i Stockholm, bara där fanns det tio-tolv backar. Det var en populär sport som tyvärr har avsomnat. I dag finns det nästan ingenting kvar, mest bara minnen, säger Arne Ljungqvist.

– Vi tävlade, pojkar och flickor. Det skulle gå 70 år innan kvinnorna fick tillträde till sporten i olympiska sammanhang. 

Landslagstränaren Anders Daun berättar:

– Det är sorgligt att svensk backhoppning inte kunde ta bättre tillvara på Jan Boklöv-effekten, han som initierade en helt ny stil på 80-talet. Men efter Boklöv kom ingen fortsättning, ledsamt nog.

Dålig marknadsföring

– Svensk skidsport har varit för dålig på att marknadsföra just backhoppning. Man har på flera orter där det fanns traditioner låta anläggningarna förfalla. I dag är det svårt att få ihop att landslag på fyra man. Det är märkligt eftersom det finns stora pengar att tjäna om man blir framgångsrik i sporten. De allra bästa tjänar i dag mer än femtio miljoner om året. Det borde vara attraktivt och är det runt om i flera europeiska länder – men inte i Sverige. Det är beklagligt, säger Anders Daun som själv tillhörde sverigeeliten under många år.

Inför Falu-VM var arrangören tvingad att bygga om och komplettera backarna för runt 70 miljoner kronor.

– Det känns onekligen ironiskt. Jag kan bara hopps att det inspirerar fler ungdomar att börja med en idrott som har så mycket att erbjuda jämfört med alla andra moderna verksamheter som pågår i skidbackarna. Backhoppningen behöver en renässans och det finns stora pengar att tjäna för de som blir riktigt bra, säger Anders Daun.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.