Sverige kom ut som ett nytt lag mot USA. Och Leffe och jag blev som pånyttfödda tack vare isländsk urkraft! Jomen faktiskt känns det så!
För de två sista nätterna på svenska spelorten Winnipeg fanns det inte ett enda ledigt hotellrum där. Inte ens rum på den bisarra rökvåningen på vårt hotell var lediga nu.
Men vi fann oanad råd. Tipset om Gimli, den plats i världen där det bor flest islänningar utanför Island, visade sig guld värt! Den lilla stan vid sjön Lake Winnipeg ligger en fotbollsmatch lång bilfärd norrut. Och var absolut värd att pendla till!
Efter många, långa mästerskapsdagar kan bara några timmars batteriladdning göra hela skillnaden. Och det blev nåt alldeles, alldeles extra!
Plötsligt bodde vi vid strandkanten, och åt långfrukost på den stora verandan med utsikt över det glittrande vattnet och med fågelkvittret och puttrande små fiskebåtar som ljuv musikunderhållning. Och sen en långpromenad. Trädgård efter trädgård med stolta isländska kännemärken. Och som ett landmärke nere vid hamnen den stora vikingen, stenstatyn nästan lika hög som alla de vajande isländska flaggstängerna.
Gimli – vilket andningshål! Nu är vi också med i matchen igen! :-)
När jag skriver det här rullar vi tillbaka mot Winnipeg för en dagen efter-träff med blå-gult. Sen lyfter vi alla mot Edmonton. Där väntar Australien. Nu ska det avgöras. Om Sveriges, och vår, VM-resa går vidare efter gruppspelet...