Det finns förstås olika sätt att beskriva vad manipulerade, eller riggade, matcher, är. Europarådet formulerar i sin konvention mot manipulerade matcher en allmänt hållen definition:

”Manipulation av idrottstävlingar innebär avsiktligt arrangemang, handling eller försummelse som syftar till att otillbörligen påverka en idrottstävlings förlopp eller resultat, med avsikten att avlägsna eller reducera tävlingens oförutsägbara karaktär, i syfte att vinna en otillbörlig fördel för sig själv eller andra”. (Europarådet, 2014)

Manipulerade matcher är kanske i första hand ett problem för de inblandade lagen och spelarna, men det påverkar också trovärdigheten i stort och ger idrotten dåligt rykte. Det i sin tur kan leda till minskat publikintresse, få sponsorer att dra öronen åt sig och få alla de personer som jobbar ideellt inom idrotten att inte vilja engagera sig på samma sätt.

Sverige har såvitt man vet varit ganska förskonat från manipulerade matcher jämfört med hur det ser ut, eller har sett ut, i andra länder i Europa och övriga världen, i till exempel Asien.

Bortsett från några fall i början av 90-talet har läggmatcher varit en ganska ouppmärksammad företeelse, enligt en studie som Brå gjorde 2015. I andra länder har idrotten drabbats i hög utsträckning och under lång tid.

Fotbollen, som är världens största sport, är särskilt hårt drabbad.

Kända matchfixningshärvor

Några av de mest kända exemplen är matchfixningshärvan i italienska serie A på 1970-talet, 1984 års Uefacupsemifinal och tyska Bochum-fallet 2010, där ett helt nätverk av korrupta spelare och domare avslöjades.

Då dömdes två män till 5,5 års fängelse och en till 1,5 års fängelse vid en domstol i tyska Bochum för att ha riggat ett 20-tal matcher på hög internationell nivå, bland annat en VM-kvalmatch 2009 mellan Liechtenstein och Finland. Domaren, som nu är avstängd på livstid, fick motsvarande 360 000 kronor för att garantera att två mål gjordes i andra halvlek, vilket också skedde.

Ett av målen ska ha gjorts på en felaktigt dömd straff. Jari Litmanen fick en straff efter ingen kontakt alls och satte sedan bollen säkert i mål.

I Sverige kom den första polisanmälan 2012 om ett brott som kunde kopplas till en misstänkt manipulerad fotbollsmatch, enligt Brås rapport. 

Sedan dess har flera polisanmälningar gjorts och under åren 2013-2104 kom 20 anmälningar kopplade till misstänkta uppgjorda matcher (Polisen 2014).

Satsar stora summor i olika spelbolag

Polisen kan i sina utredningar se hur misstänkta matchfixare haft kontakter med fotbollsspelare och domare före matcher. Polisen har också uppgifter på att matchfixarna även satsar stora summor på spel i olika spelbolag.  

– Vi har gjort sju anmälningar där vi är stensäkra på att det inte har gått rätt till. Om det öser in insatser, då är det ju avvikande för oss. Då tittar vår övervakning på vilka som har spelat, var man har spelat, när man har spelat och så vidare. När vi definitivt inte kan hitta någon rimlig förklaring till det här utan allt pekar åt fel håll, då polisanmäler vi, sade Jan Svensson på Svenska Spel i en intervju med SVT Sport.

Enligt Brås rapport från 2015 har kunskapen om de personer som manipulerar matcher i Sverige, och hur de går tillväga varit begränsad. Det beror dels på att de misstänkta fallen är ganska få, dels på att ämnet är svårutforskat. Brottsuppläggen är ofta komplexa och omgärdas inom idrotten av tystnad, enligt rapporten.

Superettan svensk högriskserie

Schweiziska företaget Sportradar, som på bland annat på Uefas uppdrag arbetar med att avslöja matchfixning, har tidigare pekat ut superettan som en sk högriskserie när det kommer till matchfixning.

En rapport från 2015, som SVT:s Uppdrag granskning och Dagens Nyheter fick ta del av ifjol, visar nämligen att just superettan är het på den globala marknaden. Sportradar uppskattar att spelet på en genomsnittlig match i herrfotbollens näst högsta serie 2015 omsatte 35 miljoner kronor. Största delen av insatserna görs i Asien, där spel är omåttligt populärt.

Sportradar bedömer att åtta superttan-matcher var uppgjorda 2015.

Svensk idrott anses enligt det schweiziska företaget generellt ha en hög risknivå. Ishockey, basket och handboll ligger på nivå fyra av fem (hög risk) medan bandy klassas som nummer tre (stark risk).

Att den allsvenska matchen mellan IFK Göteborg och AIK nu ställs in pga matchfixningsförsök, tar problemet med matchfixning till en helt ny nivå, enligt en källa till SVT Sport.

Källor: Brås rapport ”Matchfixning” från 2015, TT, svt.se