Valde att amputera benet – nu är hon tillbaka på travbanan

Uppdaterad
Publicerad

Hon blev, för två år sen, Sveriges första rullstolsburna travkusk som lyckats ta licensen och köra lopp.

I november förra året valde till slut Matilda Persson att amputera sitt högra ben för att underlätta det praktiska i livet. Att bli lite smidigare och rörligare. Nu är hon tillbaka på Hagmyrens travbana i Hudiksvall.

– Den största förändringen är att jag slipper dom ständiga infektionerna som jag hade i benet. Dessutom har många små vardagssaker förändrats till det bättre. Bara det att slippa sy om byxor för att få på sig dom, säger Matilda Persson till Svt Sport.

Hon drabbades av den obotliga nervsjukdomen CRPS (Complex Regional Pain Syndrome). Och i närmare tio år hade hennes högra ben fastnat i upprätt och ihopvikt läge tätt mot överkroppen.

Matilda Persson hade länge funderingar på att hon ville amputera benet. För att underlätta det ”praktiska” livet. Bli rörligare och smidigare. Nåt hon berättade om för två år sen, i ett reportage i Sportspegeln, i samband med det historiska första loppet.

Var det ett svårt beslut?

– Nej, eftersom det kändes redan som att jag hade förlorat benet. Jag hade ju inte kunnat använda det på så lång tid. Att sörja förlusten av benet hade jag redan gjort så att säga...

Jobbar som hästfotograf

Hon har utbildat sig till fotograf under tiden. Och har nu anställning på Hagmyrens travbana.

Hur ser du på framtiden?

– Jag räknar med att köra fler och fler lopp. Men också satsa på min egen tränarrörelse. Sen är jobbet som fotograf väldigt kul. Att fånga hästar i rörelse... den kraften... är otroligt spännande.

Sen berättar hon plötsligt om ytterligare en fördel med amputationen.

– Jag har en kompis som också är amputerad. Men hon saknar vänsterbenet. Lite komiskt...för vi kan byta skor med varandra. Så nu har jag dubbelt så många. Istället för att ha massa högerskor liggande i garderoben, säger Matilda Persson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.