– Blodvärdet har varit stabila och helt normala med runt 150 för herrarna och 140 för damerna, några enskilda har varit högt, någon kan vara uppe på 170 utan att det har med manipulation att göra, säger norska OS-läkaren Ola Rönsen.
Norska skidförbundet har samlat in blodvärden från världscuptävlingar 1989 till 2002, totalt 408 herrtester och 277 damtester. Testerna har tagits både på låg och hög höjd och de flesta har tagits perioden juni-november.
– Blodproven har tagits på morgonen, inte efter träningarna. Vi har fått skriftligt samtycke från samtliga skidåkare till att lämna ut blodvärdena, säger Rönsen.
Men det är inte alla värden från denna period som samlats in. Bland annat saknas 1990-1994.
– Vi tycker vi har samlat in tillräckligt många värden för att få fram ett genomsnitt. Vi hoppas att fler värden kan komma fram senare, säger Rönsen.
Mätmetoden opålitlig
Blodvärdena ligger i snitt på 150 under denna period. Även snittet på dagens norska skidåkare ligger under 160. Det Ola Rönsen främst poängterar är att värdena under 1995 och 1996 inte alls ökat i den takt som Fis sett i övriga länder.
– Det här visar att det inte var norska åkare som bidrog till förhöjningen av blodvärden under den här tiden.
Björn Dählie sägs ha haft 175 i blodvärde vid VM i Thunder Bay 1995. Rönsen presenterade värdena på Björn Dählie från sju tester de gjort 1996-98.
En förklaring till att Dählie och andra norska skidåkre kan ha haft högre blodvärden vid andra tester menar idrottsfysiologen Richard Olaussen beror på den tidens bristfälliga tester.
– Fram till 2008 har vi i Norge gjort tester i fringret. Det är komplicerat. Ska man göra det riktigt ska man inte ta första droppen och inte klämma på fingret, för då får du högre koncentration, vilket kan få stor variation på blodvärdena, säger Olaussen, och menar att dagens tester då man tar blod från blodvenen är mer representativ.
Försäkrar att inga är dopade
– Vi kan se att vi har en mycket större variation och högre snittnivå bland de tidigare testerna, i dag ligger det mer stabilt. En som var upp mot 180, ligger nu lite över 160, säger han.
Skidlandslagets läkare Erik Röste försäkrar att det inte finns någon misstanke om dopning mot de norska skidåkarna.
– Finns ingen dokumentation för detta. Det finns inga onaturligt höga blodvärden under 1990-talet och 2000-talet. Inte heller några onaturliga ändingar av blodvärdena hos norska skidåkare, säger han.
– Norska åkare har inte haft för höga blodvärden, det kan vi försäkra er om. Vi har nolltolerans mot detta, säger Röste.
Uppdrag Granskning handlade om de höga blodvärden, hemoglobinhalten i blodet, som fanns hos skidåkare under 90-talet. Flera åkare har känt sig utpekade som dopare efter programmet.
Blodvärden för norska manliga skidåkare på världscupen
1989: 150
1990: 151
1995: 151
1996: 152
1997: 151
1998: 152
1999: 154
2000: 156
2001: 152
Värdet är genomsnittet