Olyckan ledde till en ny golfsving

Uppdaterad
Publicerad

Trots stora framgångar för svensk golf så tappar

förbundet ett par tusen spelare varje år. Men nu kanske det finns något som kan hjälpa till att vända den trenden. Det handlar om en ny sving som är på väg att slå igenom.

Det finns miljoner och åter miljoner olika golfsvingar men tekniken som lärs ut har länge varit densamma oavsett ålder, kunskap och kön. Varför är det så? En svensk golfinnovatör fick efter en trafikolycka verkligen ställa sig den frågan.

– Jag har ju jämfört det här med Fosbury-flopp, när amerikanen Richard Fosbury kom hoppande höjdhopp med sin stil var det många som skrattade. Det gör de inte i dag. Även när Jan Boklöv kom med sin V-stil i backhoppning. Jag kan se i framtiden att majoriteten av golfare svingar på ett enklare sätt. Det här kan vara grunden till det, säger golfinnovatören Sacke Frondelius.

Trafikolycka banade väg för nya tekniken

65-årige Sacke Frondelius är mannen bakom den nya tekniken. Han började spela golf för 45 år sen och har idag fem i handikapp. Men det höll på att ta slut i trafikolycka för 14 år sen.

Sacke skadade ryggen och nacken och för kunna fortsätta att spela var han tvungen att hitta en nytt sätt att svinga. Den tradiontionella tekniken gjorde för ont.

– Jag var tvungen att göra en omställning, för att jag kunde inte svinga med rotationsrörelserna för det tog får hårt i nacke och rygg så då började jag leta efter andra metoder.

Kändes det hopplöst ibland?

– Ja mellan varven för jag hittade inte några metoder och det smärtade i kroppen. Jag fick göra uppehåll i ganska långa perioder och sedan försöka igen och sakta men säkert hittade jag en skonsam metod som kändes gått i kroppen helt enkelt, säger Sacke Frondelius.

Sackes svingteknik påminner mycket om den som Moe Norman använde sig av (hammargrepp och enplanssving).

– Jag testade även Moe Normans sving men eftersom den precis som många andra svingtekniker startar nedsvingen nedifrån så gjorde det för ont i min rygg. Jag började testa att starta nedsvingen med armarna, framför allt då högerarmen och då gjorde det inte lika ont. Så det är det som är nytt med min svingteknik men man kan absolut säga att det är en utveckling av Normans sving, säger Sacke Frondelius.

Bättre precision

Intresset för den nya tekniken har växt både i Sverige och utomlands det senaste året. Johan Almgren, fd tourspelare och numera instruktör på golfgymnasiet och tränare på Bromma GK, är en av flera PGA-tränare som nu även lär ut den här tekniken.

Johan har även själv börjat spela med Sackes sving. Han har mätt upp att han med den tappar marginellt i längd men det kompenseras av mycket bättre precision.

– När det gäller normala golfare har vi också gjort mätningar och än så länge har vi inte märkt någon som har tappat i längd, utan antingen har man behållt längden eller så har man ökat i längd. Anledningen till det är att vi med den här tekniken använder vardagliga muskler framför allt högerarmen. Det är som att hamra med en hammare, piska en matta, kasta en boll och det är något som de flesta kan göra. Den traditionella rörelsen som vi lär oss i golfen i dag där vi ska rotera upp, vrida kroppen och accelerera iväg klubban är ganska svår.

”Tror det här är revolutionerande”

– Jag tror att det här är revolutionerande. Svenska golfförbundet har gjort mycket för att det ska bli enklare att komma ut på banan och spela. Det här är vår chans att från det tekniska perspektivet göra det lättare för folk att svinga en golfklubba. Det ska bli lättare att komma upp på det jag kallar en ”gillanivå”, alltså att få glädje med golfen rent svingtekniskt, fortsätter PGA-tränaren Johan Almgren.

Då och då sker omvälvande tekniska förändringar inom idrotten. Vi har sett det förut inom till exempel höjdhopp och backhoppning. Någon går från att vara ifrågasatt. Men så vänder det och andra tar efter och samma person blir geniförklarad. Kanske håller detta nu även på att ske inom den i många ögon väldigt konservativa sporten golf.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.