Det var i torsdagens lopp som hon tappade fästet i en brant och slog i benet. Trots att det smärtade sprang hon vidare, och kom precis utanför medaljplats.

Efter målgång kom nästa smäll:

-Det visade sig vara en lårkaka, en sådan som fotbollsspelare får. Jag har ju ramlat förr och slagit i smalben och fötter, men att det här ska hända just nu är verkligen typiskt. Otrolig otur, säger en mycket besviken landslagslöpare.

Lårkakan innebär att medverkan i sprintloppet är omöjlig, och på fredagskvällen strök hon sig.

-Jag vill, jag vill, jag vill verkligen springa av hela mitt hjärta men det går inte. Jag kan gå och jag kan cykla, men jag kan inte ens promenera i utförsbacke i dag och då kan jag ju inte springa i morgon, säger hon.

Eftersom VM bara är två månader bort är det dessutom dumt att riskera en än värre skada.

Men hennes namn finns fortfarande med på listan med söndagens stafettlag.

-Ja, vi får se. Jag hoppas på en snabb återhämtning.

TT: Är det verkligen rimligt att tro att du kan springa redan på söndag?

-Jag är helt fel person att fråga det. Hade jag fått välja ett enda lopp på hela EM som jag ville springa så är det just stafetten. Så frågar du mig så säger jag ”ja”, så det är läkaren och landslagsledningen som får ta beslutet åt mig.