De överlägsna västerbottningarna har förlorat 18 spelare som var med i matchtruppen förra säsongen, varav en mängd nyckelspelare. Fyra stycken var med i topp 20 av SHL:s totala poängliga: Joakim Lindström (tvåa), Oscar Möller (fyra), Viktor Arvidsson (nia) och Pierre-Edouard Bellemare (tjugonde plats).
Känner ingen oro
– Jag tycker det är fantastiskt roligt för killarna. Många i omvärlden är oroliga men vi känner inte så. Det är tråkigt men så här fungerar sporten och det är inget vi funderar på längre. Nu får vi lägga energi på nya talanger och det är fantastiskt stimulerande, säger Skellefteås sportchef Lars Johansson till SVT Sport.
Det lag som kommer närmast den massiva spelaromsättningen sedan Elitserien/SHL grundades 1975 är Färjestad som efter guldåret 2009 blev av med 16 spelare.
”Det är inte lätt”
Thomas Rundqvist var sportchef för Färjestad på den tiden:
– Det är klart det är problematiskt. Men man får göra det bästa av situationen. Eftersom du tappar dina bästa spelare kan du förhoppningsvis få ekonomin för spelarrekrytering att vara ganska hyfsad. Sedan kan det vara de som tjänar bäst som försvinner. Så man har ju ofta pengar för att hitta nya spelare, men det är inte lätt. Ett lagbygge är en process som tar tid, säger han till SVT Sport.
Den forna storspelaren hade då en tuff utmaning framför sig med att få ihop ett slagkraftigt lag till året därpå. FBK hamnade på en femte plats och åkte ut i kvartsfinalen mot Skellefteå.
Svårt att vinna två år i rad
Just Skellefteå har fyra raka SM-finaler och två raka guld.
Är det rätt att bära favoritskap inför sådana förutsättningar som en massiv spelarflykt?
– Jag vet inte hur det ser ut. Vi har våra egna mål innanför väggarna, och de kommer vi jobba hårt för. Sedan vad andra gör kan vi inte påverka. Omvärlden får säga hur vår trupp ser ut. Men det är faktiskt inspirerande, säger Lars Johansson.
Inte rättvist med favoritskap
Thomas Rundqvist:
– Nej, det är det inte. Men det beror ju naturligtvis på vad man hittar för ersättare. Just nu är det spelarbrist och en jäkla konkurrens bland spelarna som blir lediga, och det försvårar det hela naturligtvis. Det är väldigt svårt att vinna två år i rad, även om Skellefteå gjorde det, men det kommer bli mer sällsynt nu, säger han.
Så här räknade vi:
Vi har kollat hur många spelare som varit registrerade i matchtruppen minst en gång under guldsäsongen. Därefter har vi tittat på A-truppen efterföljande säsong och sett hur många som saknats utav spelarna som varit med i matchtruppen föregående säsong. Spelare som lånats in och sedan återvänt till sin ordinarie klubb räknas som spelartapp.
Spelare från en klubbs juniorlag som fått vara med i matchtruppen under guldsäsongen och efterföljande säsong helt saknat närvaro i matchtruppen har räknats som ett spelartapp. Det är sällan förekommande, men exempelvis räknas Anton Öhman i Skellefteås J20-lag just nu som ”tapp” – men det hade ändrats om han var registrerad i A-truppen eller under säsongen var med i A-lagets matchtrupp.
Så många spelare har mästarlagen tappat:
1976: Brynäs – 2
1977: Brynäs – 6
1978: Skellefteå – 6
1979: Modo – 3
1980: Brynäs – 5
1981: Färjestad – 6
1982: AIK – 6
1983: Djurgården – 7
1984: AIK – 9
1985: Södertälje – 5
1986: Färjestad – 5
1987: Björklöven – 8
1988: Färjestad – 12
1989: Djurgården – 6
1990: Djurgården – 9
1991: Djurgården – 4
1992: Malmö – 4
1993: Brynäs – 6
1994: Malmö – 6
1995: HV 71 – 10
1996: Luleå – 8
1997: Färjestad – 10
1998: Färjestad – 9
1999: Brynäs – 10
2000: Djurgården – 9
2001: Djurgården – 15
2002: Färjestad – 8
2003: Frölunda – 8
2004: HV 71 – 8
2005: Frölunda – 11
2006: Färjestad – 11
2007: Modo – 15
2008: HV 71 – 13
2009: Färjestad – 16
2010: HV 71 – 8
2011: Färjestad – 12
2012: Brynäs – 9
2013: Skellefteå – 13
2014: Skellefteå – 18