SVT avslöjar: Sverige tar fram 90-talets blodvärden

Uppdaterad
Publicerad

I förra veckan avslöjade SVT Sport att Svenska skidförbundet överväger att offentliggöra tidigare aktivas blodvärden.

Nu kan vi avslöja att insamlingen av uppgifterna blir av – och den har redan startat.

– Vi tar reda på var uppgifterna finns och sedan ska vi delge individerna, säger förbundsdirektören Niklas Carlsson.

Svenska skidförbundet har varit hård i sin kritik mot Uppdrag gransknings program som sändes förra veckan.

I programmet offentliggörs en tidigare hemlig lista över blodvärden från en världscuptävling i Lahtis 1997.

Höga blodvärden inom längdskidor

Flera tidigare stjärnor pekas ut för att ha onormalt höga värden vid mättillfället.

Bland annat konfronteras svensken Lars Håland av Uppdrag gransknings reporter.

I programmet säger även professorn och Internationella skidförbundets tidigare antidopningsansvarige Bengt Saltin att medaljörer från VM 1995 hade onormalt höga blodvärden.

En av de som nämns är norske skidikonen Björn Dählie.

Både svenska- och norska skidförbudet har uttalat sig kritiskt och bland annat pekat på att en stor del av programmets dokumentation bygger på mätningar från ett och samma tillfälle.

I torsdags avslöjade SVT Sport att Svenska Skidförbundet överväger att lämna ut blodvärden från den aktuella tiden för att bevisa att ingen svensk bloddopat sig.

Nu har insamlingen börjat.

-Vi håller på att samla in värdena och när vi har gjort det kommer vi att delge individerna, säger förbundsdirektören Niklas Carlsson till SVT Sport.

Gäller det värden för perioden som Uppdrag granskning tar upp?

-Ja, det gäller 1990-talet och 2000-talet.

Åkarnas testresultat är sekretessbelagda och de tidigare aktiva kommer att få frågan om de godkänner ett offentliggörande av sina blodvärden.

Niklas Carlsson vill inte uttala sig om hur lång tid det kommer att ta innan alla uppgifter är insamlade.

Norska skidförbundets ordförande Erik Röste sade i förra veckan till VG att han är tveksam till att lämna ut blodvärderna på norska aktiva från 1990-talet.

Fakta: Bloddopning

Bloddopning innebär att idrottare ökar blodets förmåga att transportera syre med otillåtna metoder.

Så kallad bloddopning började med att idrottare använde sig av transfusion av eget blod som tidigare tappats och sparats. Senare tillkom metoder där blodets hemoglobinvärden höjdes genom att tillföra olika medel. Det vanligaste är intag av hormonet epo (erytropoetin), som stimulerar kroppen att producera fler röda blodkroppar. Epo finns bland annat i läkemedel som i första hand används till patienter som har problem med syresättningen i blodet.

Ett tillåtet sätt att öka mängden röda blodkroppar är höghöjdsträning.

Hemoglobinvärdet (hb-värdet) visar andelen röda blodkroppar i blodet. Om man bloddopar sig stiger hb-värdet. Därför finns det i vissa idrottssammanhang gränsvärden för hur högt hb-värdet får vara.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Höga blodvärden inom längdskidor

Mer i ämnet