Anders Ericsson och hans kollegor på Florida University har sedan 70-talet studerat begåvningar inom olika områden. Allt ifrån fotboll, och balett till fiolspelande.
Bortsett från vissa fysiska egenskaper, som att det är svårt att bli bäst i basket om man är kort, menar Ericsson att det inte finns några tydliga vetenskapliga bevis för att talang är något medfött.
– Tittar vi på den forskning som redan gjorts så finns det inga belägg för att det är celltyper som andra människor inte kan utveckla, säger Anders Ericsson, professor vid Florida University.
Rätt träning – det väsentliga
– Talang är att prestera på en väldigt hög nivå men frågan är då hur den prestationen utvecklades och vad vi finner då är att det är själva träningen som är det väsentliga, säger Ericsson.
– När vi tittar efter andra faktorer så har vi svårt att hitta ytterligare faktorer som är nödvändiga för att få de här nivåerna, fortsätter han.
Men att bara nöta samma moment är inte vad det handlar om.
– Det finns många som kört bil i 10 000 timmar men inte många blir världsklass på det, säger Ericsson.
Deliberate practise
Ja, glöm att skylla på fel gener, det är den hårda målinriktade träningen, det Ericsson i sin forskning kallar för deliberate practise, som kan ta dig till världstoppen..
En av de viktigaste punkterna är att hela tiden söka sig utanför sin comfort zone, att utmana sig själv och vara fullt fokuserad.
Det här är några av huvudpunkterna i det Ericsson kallar deliberate practise:
- Träna saker du inte redan klarar
- Ett högt antal repetitioner
- Kontinuerlig feedback.
- Processen bör vara målbilden inte slutresultatet
- Full koncentration och fokus
Något osvenskt anser därför Ericsson att den tränarlösa leken inom idrotten inte ger särskilt mycket – mer än möjligtvis lust. Om leken ska ge något måste där finnas en särskild utmaning, som t.ex hos småpojkar som spelar fotboll på gatan.
– De som tränar med en mindre boll övar ändå på något som är svårare, det kräver mer kontroll. Så den typen av situationer där man utmanar sig själv och skapar svårare situationer, det skapar möjligheter att förbättra sig, menar Ericsson.
Film bygger på Ericssons teorier
I april har spelfilmen 10 000 timmar med Peter Magnusson i huvudrollen premiär. Den handlar om en man som vinner stort på skraplott – slutar jobbet för att bli fotbollsproffs med 10 000 timmars träning.
Det är förstås en uppdiktad komedi men bygger löst på professor Ericssons teorier och det finns faktiskt en verklighetens Peter Magnusson-karaktär. Han heter Dan McLauglin och bor i Oregon i USA. 33-åringen från Portland testar professor Ericssons teorier på riktigt under namnet the Dan Plan. I april 2010 slutade han sitt jobb och inledde projektet – Att lägga ner 10 000 timmar på golf. Målet – att ta sig till PGA-touren i utan tidigare erfarenhet. Med professionell tränarhjäp har han nu lagt ner nästan 5000 träningstimmar och tagit sig till 5,3 i handicap.
– Många säger bara att de inte har talangen som krävs. Men när de stöter på hinder så måste de bara jobba vidare. Skillnaden mellan någon som är framgångsrik och någon som bara ger upp är möjligheten att ta sig över hinder, säger McLaughlin till SVT Sport.
– Jag ser honom som en astronaut, som någon som försöker göra något som inte har gjorts förut. Han har ju faktiskt nått en ganska imponerande nivå redan, säger Ericsson om sin ”försökskanin”.
Vi får återvända till Dan om något år för att se hur det gick.
Leta efter tjurskallarna
Men redan nu kan Ericssons teorier fungera som ett stöd för föräldrar eller barn att inte ge upp när man tror sig sakna talang.
Det kan vara så att barnet istället besitter något som är än viktigare – en förmåga att motivera sig och underkasta sig hård träning länge.
Dagens talangjägare bör byta inrikting.det handlar om att hitta arbetsmyrorna, de hängivna och tjurskallarna
– Jag menar att den här forskningen har inte gjorts ännu. Det är mycket intressant och något forskare bör fokusera mer på snarare än att hitta den där genetiska talangen som kommer att blomstra 5-10 år senare, säger Ericsson.
Fotnot: Det finns givetvis kritiker till Ericssons teser. Andra forskare menar att det finns genetiska skillnader som är avgörande för framgång. Bland annat har David Epstein gett ut en bok som heter The Sports Gene som hävdar att genetiken i allra högsta grad spelar in.
Läs mer om ämnet:
Övning i 10 000 timmar slår medfödd begåvning
Glöm talang – träna dig till framgång
Kritik mot Ericssons teorier:
Are You wasting your 10,000 hours?
Practice Makes Perfect, If Your Genes Play Along