Edsbyn kopierade alltså fjolårets bedrift. Ifjol var det Bollnäs som skickades hem med med en förlust i bagaget, den här gången Sandviken.

Och man gjorde det efter en match där det dröjde i drygt 45 minuter innan det tände till på allvar.

Den första halvleken var nämligen tråkig, taktiskt och mållös. Det enda som egentligen hände var att Edsbyn brände en straff. Tuomas Määttä var på väg igenom men hakades upp i skottögonblicket och domaren blåste straff. Men skotten frånEdsbyns kapten Jonas Edling kunde Sandvikens målvakt Joel Othén greppa.

Mer hände egentligen inte under de inledande 45 minuterna – och spelarna buades ut av publiken i samband med halvtidspausen.

Den andra halvleken blev roligare – och det var Edsbyn som satte fart.

Det tog bara tre minuter innan Edsbyns kapten skulle få revansch för straffmissen. Efter ett inspel från högerkanten bjöd Edling på ett knackskott med ryggen mot mål som överlistade Othén.

– Det var klart det var viktigt att få första målet, då hamnade vi i förarsätet. Vi fick större ytor efter 1-0-målet, säger Edling.

2-0 kom drygt tio minuter senare. Martin Frid tog fart från mittplan och avslutade själv från distans.

– Jag tycker vi går för det mer än dem i andra halvlek. Och så försvarar vi oss bra, jublar 2-0-skytten Martin Frid.

– Vi hade som mål att försvara guldet. Oerhört skönt, säger Frid.

Sandviken försökte och jagade en reducering, men hade svårt mot Edsbyns kompakta försvar. Och längst bak stoppade målvakten Anders Svensson allt.

Men fem minuter kvar kom istället spiken i kistan. Mattias Larsson sköt 3-0 och på tilläggstid gjorde Tuomas Määttä 4-0 inför 18 114 åskådare på Studenternas i Uppsala.

Senast ett lag höll nollan i en SM-final i bandy var 1984 då Boltic besegrade Edsbyn med 2-0.