Noel Filén-Hammarström slutade spela basket förra våren för att genomgå en könskorrigering. I höstas tog han upp kampen för att fortsätta spela basket och ställde frågan till basketbollförbundet om var han och kommande transatleter ska spela basket.
I torsdags eftermiddag kom beskedet från basketbollförbundet att han behövde söka dispens via Svensk antidopning eftersom hans juridiska kön fortfarande är kvinna. Under handläggningstiden, som kan vara uppemot tre veckor, är det okej för honom att spela. Så i söndags spelade han första matchen för säsongen mot Huddinge Basket.
– Jag kände mig ganska ringrostig. Konditionen fanns inte riktigt där men det släppte lite efter ett tag och jag gjorde poäng, assist och tog returer. Det var jättekul.
Vad har du fått för reaktioner?
– Det har faktiskt bara varit bra. Jag tror att det låg mycket i att laget jag mötte igår har jag spelat mot många gånger tidigare. De vet exakt vem jag är, vad jag står för och vad jag försöker göra för sporten. Jag fick bara jubel och positiva reaktioner från publik och lagkamrater.
”Känner mig som hemma”
– Med det stödet och den atmosfären som var i hallen fanns det inte utrymme för negativa reaktioner. Jag tror inte att folk vågar sig på mig i Täljehallen heller för de vet hur trygg och säker jag är där och hur mycket jag känner mig som hemma där och hur uppskattad jag är där.
Anledningen till att Filén-Hammarström i nuläget inte vill spela med herrar är att han är mitt uppe i vad han själv beskriver som ”pubertet nummer två” och därmed löper stor risk att skada sig.
En fördom är att han skulle ha stor fördel i att spela tillsammans med tjejer.
– Som Nina Baresso (spelare i Huddinge) sa i en intervju så dominerade jag inte matchen, vilket är ett tecken på att jag inte kommit så långt i min fysiska utveckling och jag är inte där i dag att jag kan gå in och spela mot killar. Vilket nog många kan hålla med mig om efter den matchen.
”Är ett första steg”
– Jag hjälpte laget på det sättet jag kunde, det handlade absolut inte om vilken fysisk kapacitet jag har utan mer om hur bra jag är på basket.
För laget återstår det bara två matcher den här säsongen och Noel vet fortsatt inte om han kommer att få spela fler matcher.
– Det här är absolut ett första steg i vart jag är på väg och vilken riktning jag vill gå. Vilket gör att nästa transperson kanske får spela en hel säsong i stället för en match. Det gör mig jätteglad och jättestolt.
”Har kommit så långt i att vara mig själv”
I framtiden vill han spela tillsammans med män, men när det sker vet han inte än. Så länge han är kvinna rent juridiskt kan han fortsätta söka dispens för att spela med kvinnor, vilket eventuellt kan få honom att vänta med att byta sitt juridiska kön.
– Jag är rätt nöjd med hur långt jag har kommit; den jag är idag, hur jag ser ut, hur jag blir bemött, hur jag syns utåt, vem jag är inuti. Det juridiska könet tycker jag personligen inte avgör för mig vem jag är och vad jag identifierar mig som.
– Det är så jäkla tråkigt egentligen att alltid behöva väga mellan att göra det man älskar mest i hela världen och att bestämma sig för att vara sig själv. Men jag tror att jag har kommit så långt i att vara mig själv att jag faktiskt tror att det är någonting som jag skulle kunna skjuta på.