Carlsson, som i fjol avgick som förbundskapten, har tränat Falck under hela VM-finalistens vuxna liv. Men det var knappast en solskenshistoria från första stund. 

– Jag tror han var 18 år när han kom hit till Halmstad och vi började jobba ihop. Vi kämpade på i början och fick inte riktigt den utvecklingen som både Mattias och jag hade hoppats på. Vi vände och vred och provade lite olika upplägg och så där, och det tog lite tid, det lossnade inte direkt, säger han och fortsätter:

– Men jag kände efter hand att han mognade som person och lyssnade ännu bättre på hur han skulle jobba och helt plötsligt föll ju bitarna på plats. Och sen har han ju fortsatt när han kom upp på väldigt hög nivån att hela tiden tänka utveckling och utveckla nya saker. Man känner om man går tillbaka ett, två eller tre år att han har utvecklat många detaljer i sitt spel vilket gör att han i dag är mycket bredare i sitt register och ganska komplett som spelare.

Än i dag jobbar de två ihop.

– Han bor och tränar i Halmstad fortfarande och vi jobbar tillsammans när han är på hemmaplan. Det jag gillar är att han trots att han är på hög nivå och tjänat bra med pengar hela tiden nyfiken på att utveckla sig. Det är det som gör att spelare tar de här sista stegen och når hela vägen upp till världstoppen.

Hur upplevde du semifinalen?

– Själva matchen är lite konstig i att det svänger och böljar så mycket. Men det jag fastnar för är att han spelar sin bästa pingis i hela matchen när det drar ihop sig. Då var det bara en man på banan. Och det är ju lite det som gör att man går fram i turneringarna.

Vad tror du om finalen mot Ma Long?

– Det är en stentuff match, en av de bästa spelarna genom tiderna han ställs emot. Vi pratar om en kille som varit i VM-final ett antal gånger innan och spelat OS-finaler och så där, det är en väldigt svår uppgift, säger han och fortsätter:

– Han har haft det kämpigt mot Ma Long tidigare, men Ma Long har haft lite skadeproblem och Mattias har blivit en bättre spelare än när han mötte honom sist i lag-VM här i Halmstad förra året. Så någonstans hoppas man på att han kan bjuda upp till rejäl kamp.

Är du på något vis förvånad över den här utvecklingen, att han står här inför en VM-final?

– På något sätt har han ju växt och växt och växt. Han har varit uppe som tolva på världslistan för någon månad sen, han var framme i semi i Qatar där världseliten var med och han har tuggat sig närmare världseliten hela tiden, säger han och fortsätter:

– Men sen att göra det på VM där man ska gå sex tuffa matcher, det har varit en dröm och det är en dröm. Att han nu gör det är lite overkligt.