Sverige mot Kina i en stor lagfinal i bordtennis. Det är förutsättningar som får det att vattnas i munnen hos varje blågul idrottsromantiker.
Hos Truls Möregårdh också.
– Det är ju throwback till ”the old days” med de gamla legendarerna. Det är kul att vi har lyckats komma dit där de var. Förhoppningsvis ska vi kunna göra det lika bra också som de gjorde när de rev muren. Så det är att tro på det hela vägen, säger Möregårdh.
Klockan 15.00 går han tillsammans med Anton Källberg och Kristian Karlsson in i pingishallen för sista gången i Paris. På andra sidan står ett kinesiskt herrlag som aldrig har missat ett OS-guld, som har vunnit alla VM sedan 2000.
Vill stressa kineserna
Den gången var det Peter Karlsson, Jan-Ove Waldner och Jörgen Persson – några av de där gamla stjärnorna som Möregårdh syftar på – som ordnade ett svenskt VM-guld.
Men kunde de så kan vi, resonerar det svenska laget, som coachas av just Jörgen Persson. Semifinalbragden mot Japan, där Sverige vände 0–2 till 3–2 i matcher, borde skrämma även världens bästa pingisnation.
– Vi ska jävlar försöka sätta dit kineserna, i alla fall så att de börjar bli lite stressade, säger Truls Möregårdh.
– De har mycket självförtroende och det ska de ha. Men det är inte kul att se ett lag göra en sådan upphämtning som vi gjorde.
Redan en succé
Hans eget OS är redan en formidabel succé. I singelturneringen tog han silver efter att bland annat ha slagit ut den kinesiska världsettan Wang Chuqin.
Två OS-finaler i Paris hade han inte kunnat drömma om inför spelen.
– Om du hade sagt det på förhand hade jag sagt att du är galen, säger Möregårdh.
– Men nu står vi här och jag känner mig samlad och redo att ta mig an den uppgiften.
Missa inte OS-magasinet med höjdpunkter och analyser.