Dessutom är det fler familjer involverade i slutspelet, till och med en medaljkamp över generationsgränserna. Fråga familjen Nordensson där mamma Kristina, 56 år, har nått direktfinal med Hedemoraklubben BK Granen och där sonen Peter, 34, jagar en finalplats ihop med Nässjöföreningen Team Clan, för övrigt klubben som 1990 tog det första guldet i spelformen tremanna.

Dessutom är han lagkompis med Pontus Andersson, 23, i ett av två Nässjölag som tagit sig till SM-veckan för att hämta medalj, frågan är bara vilken valör det blir?

– Våra chanser är goda. Det är visserligen en kort distans (två serier), men jag tror att de andra lagen kan underskatta oss. Det är inte många som räknade med att vi skulle ta oss hit, säger Pontus Andersson inför semifinalen mot Team Kaskad där vinnaren går till en final mot direktkvalificerade BK Jösse från Arvika.

Uppvuxen i bowlinghallen

På damsidan är storasyster Ida Andersson, 26, en bärande del i BK Högland, också Nässjöbaserad klubb som ställs mot BK Eva från Stockholm om en finalduell mot BK Granen. Idas gäng har radat upp medaljer i åttamanna-SM, ett silver och tre raka brons, men aldrig lyckats ordentligt i tremanna.

– Det har varit många brons. Vi har aldrig nått ända fram, men det kanske är dags nu. Det gäller att ha lite tur, det är en kort distans, säger Ida som verkligen fått med sig sporten från födseln.

Mamma och pappa driver bowlinghallen hemma i Nässjö, där hängde de med läxorna efter skolan och fick sin sportsliga utveckling. Hon har även hållit på med fotboll och bandy men tillstår att just bowlingen alltid varit en stor del av livet.

– Det är bowling till 200 procent. Förutom att mamma och pappa jobbar på hallen, så har jag också tidigare arbetat på ett bowlingföretag med olika produkter, säger hon med ett skratt på väg upp till Sundsvall med tåg.

Hoppfulla syskon

De är båda hoppfulla inför det TV-sända finalspelet och extra spännande för Pontus som för första gången är med och spelar tremanna för klubben 2016 blev svenska mästare i åttamanna. Lillebror spelar dessutom först och kan sen följa syster Idas framfart. Själv lär hon ha fullt fokus på sin prestation, nyss kurerad från en lite besvärande nackkänning. Med sig har hon också ett väldigt lyckat 2018, en av karriärens bästa säsonger, med faktiskt EM-guld i just tremanna och dessutom en fjärdeplats i en stor amerikansk proffsturnering.

Nu kan det bli guld på hemmaplan om allt stämmer – i bästa fall dubbelt upp för familjen Andersson.

– Vi kommer nog vara i vår egen lilla bubbla, men ändå kan man ju inte låta bli att följa det (herrspelet). Det är jätteroligt att vi båda är framme i finalspelet.