Ara Abrahamian, OS-bronsmedaljör 2004:
– Han är jättestor, en av de största. Varje mästerskap jag har varit på har folk frågat hur Frank mår, gamla motståndare och många ryssar. En stor brottare och en stor förebild för svensk brottning, säger han till SVT Sport och fortsätter:
– Mitt sista minne var när vi var i Frankrike och spelade in Fångarna på fortet och då pratade vi mycket. Han hade lite problem med hjärtat redan då och orkade inte springa så mycket.
Johan Eurén, EM-bronsmedaljör 2016:
– Han har varit en jättestor profil för brottningen. Det är en stor förlust för brottnings-Sverige.
– Jag minns när han mötte Micke Ljungberg, det är mitt första minne av Frank Andersson, det var häftigt.
Pelle Svensson, före detta tränare och brottare:
– Han var som min lillebror. Jag fäller tårar nu. Det är en stor stjärna som har slocknat, säger Pelle Svensson till Expressen.
Jan Kårström, kommentator VM-guldet 1977:
– Frank har betytt så oerhört mycket för svensk brottning. Hans framgångar på 70-talet och i VM på hemmaplan var helt fantastiska, och det var en ära att få kommentera honom. Hans utstrålning var utan dess like och han var framför allt en gudabenådad brottare och absolut en av de bästa genom alla tider, säger Kårström till SVT Sport.
Sten-Olof Karlsson, klubbkamrat i Trollhättans Atletklubb:
– Jag tänker väldigt många tankar idag, säger Sten-Olof Karlsson. Jag följde honom sen han var riktigt liten. Från början var det nog hans bror som var bäst, men Frank blev ju särdeles duktig med tiden, säger han till SVT Väst.
Tomas Johansson, brottare:
– Tårarna kom när jag fick beskedet, jag har känt Frank sedan 70-talet och träffade honom för ett par veckor sedan. Han är den brottare som har betytt mest för brottningen i Sverige. Han var min idol när jag var liten, jag mins år 1974 när det var EM för juniorer i Haparanda, då såg jag honom och han var en helt annan typ av brottare, publiken älskade honom. Då blev han min idol och då bestämde jag mig för att jag också ville vinna VM, säger Johansson till SVT Sport.