– Det fanns ingen punkt av normalisering under dom första åren. Det var inte vant att jag ska vara 32 år, stå för en helt ny fotboll, heta Poya och komma från Gottsunda i Uppsala. Det var för många saker som inte stämde överens med det som brukar vara, säger han.

Förra säsongen gick Asbaghi från kritiserad till hyllad. Sjundeplatsen i Allsvenskan var ett steg framåt för Blåvitt, där spelet under våren och sommaren gav hopp om en ljus framtid för klubben. Men någon revansch vill han inte prata om.

– Jag tänker aldrig så. Jag tänker inte att jag skulle vilja revanschera mot några. Jag vill inte lägga kontrollen hos några andra, att de som ifrågasätter ska kunna påverka mitt arbete. Jag vill vara min största kritiker själv, säger han.

Om man blickar tillbaka mot din första säsong när du var kritiserad. Känner du att du blev behandlad annorlunda rent medialt för att du har en invandrarbakgrund?

– Allt som är nytt egentligen får andra ögon på sig. Där är fotbollen inget undantag. Självklart vet jag att den jag är och den fotbollen jag står för, kombinerat med den personen jag är och den bakgrunden jag haft, den blir ny för folk.

– Det är klart att jag får fler ögon på mig än vad någon annan haft i en annan klubb. Samtidigt ser jag det som mitt arbete som ännu viktigare på grund av det. För jag vet att nästa person som heter Poya eller något liknande och som tränar en klubb som IFK Göteborg kommer förmodligen inte behöva gå samma väg, förhoppningsvis tack vare det arbete jag gör. Det har blivit bättre, för att det har blivit mer normaliserat.

Se hela avsnittet av ”Allsvenska stjärnan” med Poya Asbaghi på SVT Play.