Att målvakter hamnar i centrum av matchfixningshistorier är inget ovanligt.
Svensk fotbolls mest uppmärksammade försök till matchfixning skedde 2018, då AIK:s målvakt Kenny Stamatopoulos ska ha blivit blev erbjuden 2 miljoner kronor för att manipulera matchen mot IFK Göteborg – något han dock inte accepterade. I stället larmade han klubben – och de som erbjöd honom mutan blev sedermera dömda för mutförsöket.
”En lämplig spelare”
Och i fallet med Kvarnby var det alltså också en målvakt som var huvudpersonen. Och det är så det ofta ser ut i matchfixningsfall.
– Det är ju så att de är en lämplig spelare att knyta till sig för att man kan påverka resultatet ganska enkelt, genom att antingen släppa in bollar, eller påverka så att spelare får lägen att göra mål på. Och vi vet också att man kan tippa bollen till hörnor, och påverka antalet hörnor i en match, säger polisinspektör Mathias Milasjö, som var med och utredde Kvarnby-fallet, till SVT Sport.
”Är överrepresenterade”
Johan Claesson, som är ansvarig för arbetet mot matchfixning på Svenska fotbollförbundet, bekräftar polisens bild.
– Internationellt har det gjorts en stor studie, och där har man visat på att målvakter och mittbackar är överrepresenterade. Det finns fall med andra personer också, men en målvakt eller back kan ensam påverka mer än en ytterforward eller mittfältare, säger han, och förklarar att de lyfter just detta när de träffar olika lag:
– Ja, vi brukar säga just det: Att målvakter måste se upp lite extra, för att de kan ligga lite mer i riskzonen att bli kontaktade av individer som vill manipulera matcher.
Målvakten i Kvarnby har hela tiden nekat till brott. Den 29 november inleddes hovrättsförhandlingarna i fallet.
DOKUMENTÄRSERIE: Se serien Kvarnbyfallet i SVT Play