Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Grete Ahlberg om psykiska ohälsan: ”Många som hört av sig och tackat” Foto: Bildbyrån

Grete Ahlberg om psykiska ohälsan: ”Många som hört av sig och tackat”

Uppdaterad
Publicerad

Grete Ahlbergs öppenhjärtiga intervju efter niondeplatsen på VM har skapat ringar på vattnet.

En massa människor har hört av sig till 24-åringen och tackat för hennes öppenhet – och i SVT:s studio öppnade experten Christian Olsson upp om den psykiska ohälsa som drabbade honom efter karriären.

– Jag vill verkligen förmedla att man kan må skit och att det är inte kört för det, säger Ahlberg.

Det var efter söndagens sensationella niondeplats i släggfinalen som Grete Ahlberg öppnade upp om den psykiska ohälsa som kulminerade för två år sedan efter att ha förföljt henne under en längre tid.

Under måndagen besökte hon SVT:s studio för att prata vidare om ämnet.

– Jag kom inte upp ur sängen. Min mamma hade lyckligtvis inget arbete då så hon kunde hjälpa mig och hon var verkligen en hjälpare. Hon drog mig upp ur sängen, tog mig ut på promenader. Jag skrek, jag grät, och jag hade sån fruktansvärd panikångest varje morgon, säger Ahlberg.

Ahlberg tog hjälp av idrottspsykolog

Räddningen, förutom mammas stöd, blev att hon kom i kontakt med en idrottspsykolog som hjälpte henne att hantera det.

Reaktionerna på hennes uttalande har blivit många och uteslutande positiva.

– Det är så många som hört av sig och tackat mig för att jag delade det här för det ger dem nånting och det gör mig så himla glad, det förväntade jag mig verkligen inte. Jag delade det här för att det är min berättelse och anledningen till att jag gjorde det så bra och jag vill verkligen förmedla att man kan må skit och att det är inte kört för det, säger Ahlberg.

Christian Olsson om sin psykiska ohälsa

Även SVT:s expert, och före detta trestegshopparen, Christian Olsson var med i studion för att berätta om den psykiska ohälsa han drabbades av efter karriären.

– Jag hade svårt att kliva upp. Jag gjorde saker ändå men det var saker jag inte var passionerad över att göra och då infann sig en bitterhet och jag spred bara negativ energi hela tiden, i stället för att ge energi sög jag energi och de som fick lida mest var de allra närmsta, min familj, säger Olsson och fortsätter:

– Det är svårt att prata om det, man exponerar en svaghet man känner. Som idrottare ses man som en stark människa, att man är stark mentalt för man trivs inne på arenor, men sen kommer det en vardag när vi är som alla andra och då är det väldigt känsligt att ta fram det här.

Hit kan du vända dig för hjälp om du mår dåligt

Här hittar du telefonnummer du kan vända dig till om du behöver råd, stöd eller någon att prata med.

Vid akut hjälp, ring alltid nödsamtal 112.

För dig över 18 år:

Ring 1177 Vårdguiden om psykisk ohälsa

Mer om hur man söker vård och hjälp kan du läsa om här.

Mind – ideell förening mot psykisk ohälsa

Telefon: 90101 alla dagar klockan 06.00-24.00

Chatten nås via mind.se dygnet runt.

Jourhavande Medmänniska

Telefonjour alla dagar klockan 21.00-24.00

Telefon: 08-702 16 80

Jourhavande präst 

Telefonstöd, via 112: Alla dagar, klockan 21.00-06.00.

Hemsidan hittar du här.

SPES

För dig som är anhörig till någon som har tagit sitt liv. Telefonjour varje kväll mellan klockan 19.00-22.00.

Telefon: 020 -18 18 00

Till dig som är under 18 år:

Barnens rätt i samhället (BRIS)

Barnens telefon: Alla dagar klockan 14.00-21.00. Telefon: 116 111

Vuxnas telefon – om barn: Alla vardagar klockan 9-12. Telefon: 077-150 50 50

Det går också att chatta och mejla via bris.se.

Jourhavande Kompis 

Chatta på hemsidan – vardagar klockan 18.00-21.00 och helger klockan 14.00-17.00.

Är du under 18 år kan du dessutom kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan även vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola. Föräldrar kan, om det gäller små barn, kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.