För att nå VM Budapest i slutet av augusti har man två vägar att gå: Antingen via kvalgräns eller via rankingen. Åskag är inställd på att försöka nå sitt första VM utomhus via rankingen.

– Tittar man historiskt är det helt sjukt vad de ökat på i alla grenar men de vill att man ska kvala via rankingen. Det gör att man jagar de större tävlingarna för att få så mycket poäng som möjligt, säger Åskag.

Förra året var det tio kvinnliga trestegshoppare som klarade årets tuffa kvalgräns på 14,52, vilket kan jämföras med att en VM-final har tolv deltagare. Rankingssystemet gör att placeringar i stora tävlingar ger högre poäng och Åskag har funderingar på att taktiktävla.

– Man måste ligga bra till hos tävlingsarrangörerna för att komma in på de här tävlingarna. VM vill jag absolut kvala till. Det vore häftigt att få vara med på ett senior-VM. Det har bara varit EM hittills, säger hon.

”Tar nog inte kvalgränsen i år”

Vad tycker du om rankingsystemet?

– Det är både för- och nackdelar. Än så länge har jag bara kvalat till mästerskapen via rankingen men det kan också bli missvisande: En person som presterade bra förra året kan ligga högt på rankingen medan den i år inte presterat lika bra men ändå ligga före mig. Elller att man resultatmässigt kan ha hoppat kortare än mig men gjort det på en bättre tävling och ändå ligger före mig efter att ha fått mer rankingpoäng.

Ett nyckeltal är att vara topp 36 i världen, en lista som det internationella friidrottsförbundet World Athletics förhåller sig till i uttagningen. Resultatmässigt låg det förra året på 14,01.

– Man måste ha koll på den där listan och mina tränare räknar ut hur jag kan öka på mitt snitt via olika tävlingar men tryggast är att ta direktkvalgränsen men det kanske inte sker i år, säger Åskag.