SVT Sports Lotta Fahlberg mötte upp diskusmästaren Daniel Ståhl och hans tränare Vesteinn Hafsteinsson i en hotellobby i Doha tidigt på morgonen. Det blev inte mycket sömn efter gårdagens VM-guld.
– Jag mår bra, har sovit en timme, har varit pigg hela natten. Det var en fantastisk dag i går och jag har fått sms och kompisar har ringt. Det har varit kul, säger Ståhl med ett stort leende.
Det har varit en lång resa till guldet för 27-åringen.
– Det är mycket tankar som kommer fram. Min tränare Hafsteinn sa till mig 2011 att jag kunde bli världsmästare om jag lyssnade på honom och det har jag trott på hela vägen. Det har varit en otrolig stöttning från tränare och vänner och det har varit en fantastisk resa hittills. När det var klart exploderade jag direkt och sprang ut där och körde lite häckgång på raksträckan. Det var underbart, funderar Ståhl om känslosvallet som kom strax före Karsten Warholms vinst på 400 m häck.
”Mest nervös inför kvalet”
Han såg tagen ut under hela finalen och segerresultatet 67,59 är en av Ståhls sämsta noteringar den här fantastiska säsongen. Det blev inte alls någon defilering mot guldet.
– Jag var egentligen mest nervös inför kvalet. Jag var mer avslappnad under finalen och mitt enda sikte var guldet. Det är en lite annan sits att vara världsetta och man får mer press på sig, men jag kunde hantera det bra. Jag har en psykolog i Sveriges olympiska kommitté och har även fått mycket hjälp av Vesteinn.
Tränaren Hafsteinsson, som coachade från läktaren, hade tårar i ögonen när guldet var klart.
– Det var ganska svårt. På VM handlar det om att vinna och Daniel skulle vinna och han var förtjänt att vinna. Jag tror inte att folk förstår hur svårt det är att bli världsetta och sedan vinna ett VM. Det är otroligt svårt när man har pressen på sig. Jag är hur nöjd som helst med 67,59 eftersom det gav honom ett guld, säger islänningen som under tävlingen var ganska kritisk och kallade Ståhls insats för ”dålig”.
Tränaren: ”Det tog rätt hårt”
Hafsteinsson klarade inte av att se de fem sista kasten – när allt skulle avgöras.
– Det tog rätt hårt det här. Jag är ingen överman utan bara en vanlig människa. Jag gick ut när det var fem kast kvar och följde det via resultat i mobilen. Jag ville inte se de andra kasta långt. Sedan kom jag in när det var klart. Då släppte det lite för mig, säger 58-åringen.
Ståhl ledde men var pressad, och konkurrenterna var närmare än vanligt.
– Jag hade fullt fokus på tekniken och var beredd att kontra om någon skulle svara. Jag var beredd om Weisshaidinger eller Dacres skulle kasta långt och kontra. Jag totalignorerade deras kast och bara koncentrerade för mig själv. Efter Dacres sista kast var jag världsmästare och då tänkte jag att jag ska kasta längre i det sista kastet och det blev 67,05 och det var underbart, säger Ståhl.
Nu tillhör Ståhl den exklusiva klubben av svenska herrvärldsmästare i friidrott.
– Det är ju legendariskt, utbrister Ståhl.
”Sagt att Daniel ska ta världsrekordet”
Även Hafsteinsson njuter och är imponerad.
– Patrik Sjöberg, Christian Olsson och nu Daniel Ståhl. Det är fantastiskt, det första guldet en kastare i Sverige tar i modern tid. Det tog åtta år. Det är väldigt lång tid och så plötsligt kommer guldet. Vi har sagt att Daniel ska ta världsrekordet och det är väldigt hedrande att vara i den klubben, säger Hafsteinsson.
Nästa stora mästerskap, OS i Tokyo, är bara tio månader bort.
– Det här är en kick. Nu är det OS nästa år och jag ska börja träna igen i slutet av oktober. Nu ska jag få lite vila sedan är det bara in och tuta och köra igen, avrundar Ståhl.