• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Hon slog larm om missförhållanden inom gymnastiken

Uppdaterad
Publicerad

När Clara Göthberg som 16-åring avslutade sin elitkarriär inom rytmisk gymnastik år 2019 var hon utmattad, hade en ätstörningsproblematik, dålig självkänsla och en rygg och ett knä som aldrig vill läka. I höstas valde hon att på sociala medier berätta om de ärr hon fått efter en träningsvardag med emotionella övergrepp så som kränkningar, förnedring, utskällningar och hot.  

Clara Göthberg är en av nio tidigare elitgymnaster som i SVT Sports granskning vittnar om en skadlig ledarkultur inom svensk rytmisk gymnastik.

För Clara Göthberg var gymnastiken till en början det bästa i hennes liv, hon var bara två år gammal när hennes mamma tog med henne till en gymnastikhall.  

– Gymnastik var min största kärlek i livet. Jag älskade allt. Jag tränade överallt, på altanen, gräsmattan, vardagsrummet. Jag andades gymnastik, säger Clara om de första åren i träningshallen.

Långsam övergång mellan lek och allvar

När hon fyllt sex år förändrades klimatet. Hon berättar om att föräldrar förbjöds att vara i träningshallen. Hon berättar om flera ledare som sa att barnen inte fick prata med varandra och gjorde de det bestraffades de.

– Fokuset hamnade på att fostra konkurrenskraftiga gymnaster, duktiga gymnaster. Vi skulle stöpas som ljus in i idealet för vad en duktig gymnast är, säger Clara Göthberg.

Hon berättar om träningar som slutat med att hon legat på toalettgolvet och gråtit, hot om att hon ska bli slagen om hon inte presterar på tävlingar och uppmaningar om att inte äta och dricka vatten. 

Trodde alla hade det likadant

Enligt Clara Göthberg gick förändringen mellan barngymnastik och elitträning sakta, hon reagerade inte då på att klimatet förändrades.

– Jag trodde att alla hade det såhär. Går man till fotbollen eller simhallen så är det samma sak. Jag hade inte anledning att inte lita på de här vuxna människorna på samma sätt som man litar på andra vuxna människor. Vi lär barn det: ”Du ska lyssna på de vuxna.” Och det gjorde vi, säger Clara Göthberg.

Claras Göthbergs mamma Kristina, var under lång tid en framstående person i den svenska rytmiska gymnastikvärlden, när hon för ett drygt år sedan gick bort valde Clara att berätta om sina upplevelser.

–  Jag insåg jag att det finns så mycket i livet vi inte kan påverka, eller kan styra över. Så finns de saker vi faktiskt kan påverka, där vi kan göra en förändring. Då kände jag, kan jag hjälpa någon, om så bara ett barn genom att berätta min historia, eller delar av den, så vill jag göra det, säger hon.

Hit kan du vända dig

Om du mår dåligt inom idrotten, finns flera sätt att berätta det för någon:

Prata med en förälder, ledare, tränare eller annan vuxen du litar på. 

Går du i skolan kan du vända dig till skolans elevhälsa. Där finns till exempel sjuksköterska och kurator.

Du kan även vända dig direkt till vården, via vårdcentralen eller 1177.se

Andra tips på ställen att vända sig till:

BRIS, Barnens rätt i samhället – för alla under 18 år

Röda Korset, Jourhavande kompis – stödlinje för ungdomar under 25 år

Tjejzonen – stödorganisation för tjejer mellan mellan 10-25 år

umo.se – en samlingssida för flera organisationer för ungdomar mellan 13-25 år

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.