Lagkaptenen Sabina Jacobsen (134 A-landskamper) är nyopererad, Jenny Alm (123) och Loui Sand (105) har slutat, Johanna Bundsen (88) är gravid och Daniela Gustin (31) ännu ej tillbaka efter sin skada. Denna kvintett som alla var med i EM ifjol saknas alla denna gång – ett bortfall på 481 landskampers rutin.
Lägg därtill att Johanna Westberg (nybliven mamma) saknas även detta mästerskap och lagets stora stjärna Bella Gulldén (även hon nybliven mamma) spelat väldigt lite matcher senaste året.
Det är alltså ett i många delar nytt bygge som Henrik Signell matchar i detta mästerskap. Förväntningarna måste sättas därefter. Det går inte att objektivt sett se detta Sverige som en given kandidat att slåss om medaljerna i detta VM.
Jag har själv bevakat Sverige i ett tiotal mästerskap sedan klivet in bland toppnationerna som togs när man kvalade in till OS 2008. Varje mästerskap har känslan funnits att om allt stämmer så kan det gå riktigt bra. Det hände vid EM-silvret 2010 i Norge/Danmark, det hände vid EM-bronset 2014 i Serbien och en första VM-medalj var riktigt nära vid förra VM, i Frankrike 2017.
Den här gången infinner sig inte samma känsla. Det finns FÖR många frågetecken, det saknas för många skickliga spelare.
Mässing och Mellegård slår igenom
Jag tror ändå VM kan bli roligt på många sätt. Det är troligt att spelare som Mikaela Mässing och Olivia Mellegård får sina definitiva internationella genombrott. Debutanter som Johanna Forsberg och Melissa Petrén kommer att bli nya glada bekantskaper för alla de som i huvudsak följer handboll först när det vankas blågula mästerskapsmatcher.
Drömlottningen gör även att det trots allt nytt finns små chanser att nå en semifinal. Sverige bör vinna enkelt mot Kongo-Kinshasa, Kina och Argentina och jag tror även man slår hemmanationen Japan men förlorar mot Ryssland.
Det skulle innebära två poäng medhavda till huvudrundan och fortsatt små men ändå inte mikroskopiska chanser att nå semifinal precis som för två år sedan.
Gulldén nyckeln som vanligt
Vad är då nyckeln om det skall gå bra? Ja här är svaret detsamma som under hela 2010-talet. Bra försvars/målvaktsspel och en Bella Gulldén i toppform. Når Bella sin topp lagom till huvudrundan så har Sverige världens bästa spelsinne som playmaker, och Gulldén kan i sina bästa stunder ensam luckra upp spanska/ungerska/rumänska/montenegrinska försvar.
Men den pressen känns rätt taskig att lägga på någon som blev mamma för några månader sedan. Bella bör inte vara nära sin topp redan nu. Men hon har överraskat mig förr, och får gärna göra det igen.
Stalltipset är att detta ”nya Sverige” när VM avslutas om två veckor har slutat någonstans mellan plats 5-8. Högre förväntningar än så har jag inte. Men tjejerna får väldigt gärna använda denna text som bränsle och motbevisa mig – det vore fantastiskt!