Grundfrågan i konflikten handlar om de kommersiella rättigheterna till SSL. FSSL vill ta över de rättigheterna, medan förbundet inte ser att de har den organisation som krävs för att det ska fungera.

– Rättigheterna tillkommer arrangören, nämligen innebandyförbundet, och SSL har haft ett krav att få ta över dem. Men de kan inte ta över dem före det har byggts en organisation som kan ta dem. Vi har inte trott att FSSL:s organisation i dess nuvarande tappning klarar av att ta hand om och utveckla rättigheterna. FSSL själva har varit övertygade om detta. Vi har en skiljelinje där, säger Azelius.

Konflikten har lett till att alla utom åtta klubbar (herr- och damsidan tillsammans) inte har anmält sig till SSL. Man har istället börjat arbeta för en eventuell utbrytarliga under namnet Premier Floorball League. Murman fungerar som general manager för det som förkortas PFL.

– Jag har varit i Österrike och lagt upp planerna för den kommersiella delen. Det är ganska långt gånget, men det hade inte behövt vara under varumärket PFL, utan vi hade helst sett att det blir ett avtal där vi får sälja de kommersiella rättigheterna och rörlig bild. PFL var bara en sista utpost att jobba på ett nytt varumärke. Men planerna har jag hållit på sedan i december och har tre partnerbolag, säger Murman.

Förbundet: ”Det är inte för att bråka”

Under förra veckan skedde en stor utveckling i frågan. På ett möte i onsdags, med representanter från förbundet, FSSL och Riksidrottsförbundet, kom man så långt att man satte upp ett datum för ett nytt möte den 14 mars.

Sedan kom fredag, dit deadlinen för att anmäla sig till SSL hade flyttats. 23 av 28 lag anmälde sig med förbehållet att det innan den 30 april skulle finnas ett avtal.

Det förbehållet godkände inte förbundet, utan underkände de anmälningarna. Det beslutet överklagar å sin sida FSSL till juridiska nämnden. Man gav mer information och flyttade deadlinen till klockan 12 idag.

Inga fler anmälningar kom in, men efter ett möte mellan FSSL och cirka hälften av Sveriges distriktsförbund under natten till måndag skrev distriktsförbunden ett förslag till förbundsstyrelsen om att flytta sista datum till den 15 mars, efter mötet den 14 mars.

Klockan 11.55 idag meddelade förbundet att de avslår det förslaget.

Vad var förbehållet och varför godkändes inte förbehållet?

– Förbehållet var att man innan den 30 april skulle ha fått ett avtal på plats. Att det inte godkändes är för att vi inte tar emot anmälningar med förbehåll och det är inte för att bråka. Om man anmäler med förbehåll har vi accepterat att man så sent som den 30 april skulle kunna lämna serien och då skulle vår tävlingsgrupp och de lag som blir aktuella för vakansfyllnad inte fixa det, säger Azelius.

– Vi hade förhoppningen om att ett avtal skulle kunna landas. Men vi vågade inte ta risken att medge förbehåll, det hade behövt vara tvärtom. Att de anmäler sig utan förbehåll och räknar med att vi får fram ett avtal genom förhandling.

Murman ser det beslutet som ett hårt slag i konflikten.

– Nu har distriktsförbunden brutit ihop och vi också. Det blir en massa förändringar i hela spelsystemet och det har aldrig hänt förr. Det vill distriktsförbunden undvika för det blir kaos. Det har inte hänt i svensk lagidrott att förbundet driver en liga och vi en annan, men just nu ser det tyvärr ut så. Det är en katastrof för sporten, säger han.

”Hur stora ska serierna vara?”

Nu jobbar förbundet alltså utifrån de förutsättningar som finns. Att åtta lag har godkända anmälningar till Svenska Superligan 2019/2020 och av dem är IBK Göteborgs inte ännu bekräftad. De lämnade nämligen först in en anmälan utan förbehåll och sedan en med förbehåll.

– Vi har ännu inte gett besked om vilken det är som gäller, säger Göteborgs ansvariga Magnus Söderqvist Wall till SVT Sport och förklarar att det till stor del handlar om tider i hallar.

Om man tillhör en kommersiell liga kan ens möjligheter att få träningstider i kommunala hallar förvärras betydligt i och med att man då inte tillhör Riksidrottsförbundet.

Då så få lag har anmält sig tiil SSL väntar nu stora förändringar i högstaserierna.

– Nu har vår tävlingsenhet gått igång skarpt med att bygga ett system för hur serierna ska se ut 2019/20. Det arbetet gör man i samråd med de föreningar som har anmält sig i vår serie. Man tittar på vakansfyllnaden och hur det ska gå till. Den ordinarie spelplanen påverkas ju av detta på det sättet att det inte är någon vits att vi låter allsvenska lag kvala om givna platser och sådär. Det arbetet är igång, säger Azelius.

– Det här ställer en del frågor på sin spets. Hur stora ska serierna vara? Ska det vara dubbelmöten eller trippelmöten? Den dialogen är i alla fall igång och de frågorna måste hanteras.

”Det är fyra personer som är problemet”

En åsikt som Murman och Azelius delar är att det lär komma fler vändningar i ärendet.

– Det är klart att det ligger nära till hands att känna att den sista möjligheten har gått ut genom dörren. Rent formellt är det ju så. I normala fall är det så att om man anmäler sig sent så måste det finnas en godtagbar förklaring till det och det får inte vara för långt efter. Men situationen är extraordinär och då får man ta extraordinär hänsyn. Den situation vi har nu är inte lyckad, säger Azelius.

– Det är fortfarande så att det sista ordet säkert inte är sagt, Skulle det vara så att de ändrar sig eller att det blir utbyte i styrelseposter så kan det säkert ändras. Det ska bland annat bli en ny ordförande på det ordinarie årsmötet i juni. Det går att lösa fort om man bara har någon som vill prata med en, säger Murman.

FSSL:s chefsförhandlare Murmans största kritik mot förbundet har med bristen på kommunikation att göra.

– Det frapperande med förbundet är att de hävdar att de har haft en dialog, men sanningen är att vi på två år inte haft ett enda möte där vi faktiskt har förhandlat. Det har aldrig nämnts en enda siffra. Vi har inte fått en chans att säga hur mycket pengar vi skulle vara villiga att betala tillbaka. De har inte velat lyssna.

Azelius svarar på kritiken:

– Jag vet om att Murman kom in i matchen i november 2018 och jag vet om att vi har haft möten där vi har förhandlat. Jag har själv deltagit i en rad möten där vi har förhandlat. För mig är det tydligt att vi har förhandlat, men de förhandlingarna har misslyckats. Så är det.

Enligt Murman är konflikten till stor del personberoende.

– Min bild är att det är vissa äldre herrar som inte vill ge upp sin makt. Rent konkret är det så. Det är ungefär fyra personer som är problemet. Om de försvann så skulle vi inte ha något problem, säger han.