Nästan var femte SDHL-spelare, 19 procent, som deltog i en studie från Lunds universitet hade kliniska symptom på utbrändhet.

Enligt spelarna Alva Johansson och Emma Forsgren som SVT Sport har träffat, har många en stressig vardag med jobb eller studier vid sidan av elitidrotten.

”Vi vet hur verkligheten ser ut”

Men de tar också upp en mer svårgreppbar känsla av att som damspelare inte bli tillräckligt uppskattad för jobbet man lägger ner på ishockeyn.

– Jag är inte förvånad över siffran utifrån att vi vet hur verkligheten ser ut för våra spelare. Det är också därför vi har jobbat väldigt hårt de senaste åren för att fler ska kunna leva på att bara spela hockey.

– Sen känner jag igen bilden mycket väl av att det också kan finnas andra faktorer för att må bra, som att bli sedd och respekterad som spelare, säger SDHL:s verksamhetschef Angelica Lindeberg.

Satsade stort för fyra år sedan

I november 2020 lanserade SDHL satsningen ”Den nya spelplanen” som på olika sätt skulle stärka damhockeyn. Att klubbarna skulle ha flicklagsverksamhet, certifierade tränare, ett högre antal hemmafostrade spelare och fler regelbundna träningar var några av delarna.

Men det största uttalade målet var att 25 procent, en fjärdedel av spelarna i SDHL, skulle kunna leva på ishockeyn år 2025 – där definitionen har varit att tjäna minst 22 500 kronor i månaden före skatt.

Nu, drygt fyra år senare, är SDHL nära att uppfylla det målet med tio månader kvar på året, enligt deras egna siffror.

Hör mer från SDHL-chefen Angelica Lindeberg i spelaren ovan.

Kritiken som funnits: ”Ett extra fokus”

Samtidigt har det historiskt funnits en kritik bland svenska spelare om att hockeylönerna mest går till ligans utländska importer.

Men den skillnaden är i dag nästan utjämnad, enligt SDHL.

– Vi har haft ett extra fokus på att våra svenska spelare ska ha bättre förutsättningar och de har gjort en stor ökning i lön. Också för att klubbarna har sett värdet av att investera mer pengar i sina svenska spelare, säger Angelica Lindeberg.