Mitt under brinnande finalspel mellan Linköping och Luleå blir svensk damhockey ännu hetare när klubbarna går ihop och skapar intresseorganisationen Svenska Damhockeyligan, SDHL.

– Vi gör det här för vi har en ambition att höja nivån på svensk damhockey. Vi måste ta ett kliv uppåt och bredda elitsatsningen, i akt och mening för att ge de här klubbarna bättre förutsättningar sportsligt och ekonomiskt, säger Johansson.

Får draghjälp av SHL

I andra intresseorganisationer, som exempelvis SHL, har förändringen inneburit att man lättare kan driva sina gemensamma frågor och gjort enorma framsteg ekonomiskt.

– Jag har ju själv suttit i SHL:s styrelse i tio år så jag är ganska insatt i hur de jobbar, säger Johansson och berättar att SHL kommer att hjälpa sin systerorganisation:

– Vi får möjlighet att ta tillvara på deras kompetens och erfarenhet när det gäller marknadssidan till exempel. Vi börjar på ganska låg nivå och ska kliva upp. Då är det bra att ha någon att samarbeta med.

”Större flick- och ungdomsverksamhet”

Initialt vill SDHL skapa förutsättningar för damhockeyn.

– Vad vi i första hand vill är att klubbarna ska ha möjlighet att driva större flick- och ungdomsverksamheter och att de elitspelare som nu finns ska få bättre förutsättningar där de kan kombinera studier och arbete med att spela ishockey, säger en hoppfull Curt Johansson.

Även om projektet bara är i sin linda kan det gå någorlunda fort. Exempelvis har fotbollens motsvarighet, Elitfotboll Dam, inneburit ett rejält lyft för elitklubbarna på 2000-talet.

2001 uppgick de totala spelarlönerna till 930 000 kr för hela damallsvenskan. Under EDF:s paraply hade samma siffra passerat 30 miljoner (snittlön omkring 130 000 kr per år) år 2014.