Leksands Tobias Forsberg minns hela händelsen där han åkte in med huvudet först mot sargen, och blev förlamad.

– Jag kommer ihåg alltsamman som om det vore i går. Jag tuppade aldrig av, utan minns allt i detalj. Hur jag smällde in i sargen, hela situationen. Och jag förstod direkt att, fan, det här är inget bra. Då kände jag bara mitt ansikte, jag låg med ansiktet mot isen och märkte hur den smälte. Det kändes som jag låg där i flera timmar och ville bara bort därifrån, säger han till Sportbladet.

Tobias Forsberg är nu hemma efter att ha legat på sjukhuset till februari och varit på rehab till slutet av juni. Och det är fortfarande en kamp varje gång han kommer till en ny plats.

– Det har varit en stor omställning och process varje gång jag bytt miljö. De där stegen är riktigt läskiga att ta. Man vänjer sig vid en sak och känner ovisshet när man gör en sådan förändring, det blir mycket nytt man måste hantera. Men när man väl tagit steget vill man under inga omständigheter tillbaka. Så det är viktigt det där, att man inte fastnar i någon slags trygghet, då kommer man inte vidare.

”Det är en väldigt krokig väg”

Till Sportbladet säger Forsberg att han kommit till en punkt där han vill börja göra saker själv i sin vardag, för att kunna jobba vidare från sin rehab som han är på tre gånger i veckan. Men det går inte alltid som han vill.

– Jag har märkt att det är en väldigt krokig väg. Man tror att åh, nu kommer jag hem och ska göra det och det. Men det tillkommer komplikationer som gör de mest oväntade saker besvärliga struliga. Sånt som man tidigare tagit för givet att man klarar kan plötsligt ta två timmar att utföra. Det tar energi och kraft, som man hellre vill ägna åt att stärka sig själv och bli den bästa person man kan vara för dagen. Det är en utmaning varje dag, men jag känner verkligen att det blir lättare när jag har ett mål att sikta mot.