Förbundet: ”Vi måste nå ut till alla”

Uppdaterad
Publicerad

I år dimper ett brev från Svenska ishockeyförbundet ner i en kvarts miljon svenska barns brevlådor.

Breven är skrivna på sju olika språk.

Anledningen är att Svenska ishockeyförbundet måste bredda sig och nå nya barngrupper och samhällsklasser.

I Hockeykväll Special som sändes i onsdagskväll var SVT:s expert Mikael Renberg starkt kritisk till ishockeyns utveckling. Han sa bland annat att ishockeyn har blivit en överklassport.

– Det är inte många ensamstående föräldrar som har råd att låta sina barn spela ishockey, sa han i sändningen.

Nu reagerar Svenska ishockeyförbundet. Och berättar om en satsning från förbundets sida. 265.000 brev skickas ut till barn runt om i Sverige. Breven är skrivna på albanska, arabiska, engelska, persiska, serbiska och somaliska.

Sju språk

– Breven skickas på sex språk förutom svenska, just för att vi ska nå ut till alla. Vi tror att en bred verksamhet ger en starkare topp, säger Anders Larsson, ordförande för Svenska Ishockeyförbundet.

Enligt Mikael Renberg är det så dyrt att spela ishockey att alla inte har råd. Bland annat utrustningen som behövs av säkerhetsskäl kostar mycket pengar.

– Jag vet en pappa som har lagt 25.000 kronor på ett år för sin sons hockeyutrustning, säger Mikael Renberg.

Låna utrustning

Svenska ishockeyförbundets ordförande Anders Larsson berättar att föräldrar ska informeras om vilken utrustning som lämpas för vilken ålder. Dessutom finns bytardagar och vissa klubbar lånar ut material, men han menar att det fortfarande finns mycket att göra.

Som ett led i arbetet kommer en temakonferens för hockeysveriges ungdomsledare att ske i oktober. Där ska en utvecklingsplan för barn och ungdomshockeyn i Sverige skapas. Riktlinjerna är klara:

– Alla som vill spela hockey ska få den möjligheten, oavsett vem personen är. Det är en grundbult i vår värdegrund, säger Anders Larsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.