– Det här är en dröm som har blivit sann, och jag kommer njuta av det här under resten av mitt liv, säger han.
Det var en fullkomligt makalös vändning.
Kanada kvitterade Europalagets ledning i numerärt överläge efter 17.07 av den tredje perioden när Patrice Bergeron styrde in kvitteringen.
Sedan – när Europalaget fick chansen i numerärt överläge de sista 1.50 – slog hemmalaget till igen. Brad Marchand gjorde sitt femte mål – flest i turneringen – efter en kontring när bara 43 sekunder återstod.
Jublet i Air Canada Centre, som var långt ifrån fullsatt, höll på att lyfta taket då alla börjat ställa in sig på en tredje och avgörande final.
– Det var en galen avslutning. När man får en utvisning så sent i matchen så försöker man bara att få till en förlängning och så kommer ”Marchy” och ger oss så härliga känslor. Med tanke på hur hårt vi fick jobba för att skapa chanser var det inte enkelt, säger Sidney Crosby som valdes till turneringens MVP efter sina tio poäng (3+7).
Tunga titlar
Det var Kanadas 16:e raka segermatch då alla NHL-spelare varit tillgängliga. Laget vann både OS 2010 och 2014 – i Sotji finalbesegrades Tre Kronor – och nu också World Cup på hemmaplan i Toronto.
Europalagets slovakiske backbjässe Zdeno Chara, 205 centimeter lång och 113 kilo tung, blev utbuad av Torontopubliken varenda gång han rörde pucken i den första finalen. Nu fick han sin revansch när han dundrade in ledningsmålet för Europalaget redan efter 6.26 då han träffade krysset bakom chanslöse hemmamålvakten Carey Price.
– På det sättet som det slutade var det väldigt smärtsamt, säger Europas Kanadafödde tyske coach Ralph Krueger och pekar på att Kanada spelade dåligt i 57 minuter men ändå lyckades hitta ett sätt att vinna.
– Men höjer man blicken och ser hela bilden så gjorde vi en otrolig insats. Vi gick emot oddsen och gjorde det här till en grym finalserie, vilket ingen hade förväntat sig, säger Krueger.
Precis som i första finalen var det många tomma stolar i Air Canada Centre. Men den här gången var det betydligt mer livat på läktarna. I första finalen hade publiken bara reagerat på hemmamålen och när Chara hade pucken.
Tände till
Efter en, förutom målet, i övrigt rätt sömnig första period tände det till i den andra – för första gången under finalserien. Båda lagen skapade en rad bra chanser, plötsligt började spelarna visa känslor och det blev massor av heta närkamper.
Men två lysande målvakter, Price och Europalagets Jaroslav Halak, såg till att inget av lagen fick utdelning.
Kanada var närmast när John Tavares fick öppet mål i numerärt överläge, men lyckades med konststycket att pricka stolpen.
Men det blev ändå ”Lönnlöven” som fick jubla till slut. Efter ett makalöst slut.