Risken för spelberoende bland manliga ishockeyspelare är överhängande

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se varför professorn tror att manliga ishockeyspelare har en större risk att hamna i spelberoende. Foto: Bildbyrån

Ökad risk för spelberoende bland manliga ishockeyspelare

Uppdaterad
Publicerad

En ny studie visar att manliga ishockeyspelare på elitnivå löper tre till fyra gånger större risk att hamna i spelproblem än vanliga män.

Dessutom är det vanligare med spelproblem bland elitidrottare som har psykiska besvär och hög alkoholkonsumtion.

– Man behöver prata om det här inom idrotten, säger professorn Anders Håkansson till SVT Sport.

Se professorn berätta varför han tror ishockeyspelare har större risk för spelproblem i spelaren ovan.

Studien bygger på svar från 490 manliga ishockeyspelare i SHL och Hockeyallsvenskan.

Enligt rapporten, som gjorts av professorn Anders Håkansson och forskaren Göran Kenttä, är det vanligare med spelproblem bland elithockeyspelarna jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

– Vi har kommit fram till att elva procent av deltagarna i vår studie har ett problemspelande, vilket är tre till fyra gånger högre än jämnåriga killar i befolkningen, säger Anders Håkansson.

”Inte överraskande”

Dessutom syns en koppling mellan psykisk ohälsa och alkoholkonsumtion bland spelarna med spelberoende.

– Vi har haft några studier tidigare som tytt på att manliga elitidrottare har en förhöjd förekomst av spel om pengar. På det sättet är det egentligen inte överraskande, säger Håkansson.

”Kan inte säga att ishockeyn sticker ut”

Anders Håkansson menar dock att problemet inte är större inom ishockeyn än exempelvis fotbollen.

– Vi kan inte säga att ishockeyn sticker ut jämfört med andra idrotter, det har vi inget belägg för, säger han.

Rapporten har gjorts i samarbete med Sico, ishockeyspelarnas intresseorganisation.

Studie om spelberoende

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.