En nyhet inom damhockeyn i år att man har gått från en till fyra juniorserier i landet.

För att fylla kvoten hemmafostrade spelare i SDHL har många lag använt väldigt unga svenska spelare som ”utfyllnad”. Oscar Alsenfelt menar att de fyra juniorserierna är helt avgörande för svensk damhockeys utveckling och är prioriterat.

Många juniorer i SDHL

– Även om vi har runt 45 procent importer så har vi fortfarande ett rätt stort antal juniorspelare i SDHL för att fylla hemmafostaderegeln. De måste antingen spela dubbelt eller kanske välja SDHL. Vi måste se till att juniorplattformen utvecklas och har kvalitet och att vi inte bara har lag som är fulla. Att spelarna får spela mot jämnåriga och stannar i sporten.

Antalet importer i SDHL skenade under några år och inför säsongen 2021/2022 infördes en regel kring hemmafostrade spelare, där kraven skulle ökas med åren. Trots att regeln har några år på nacken är fortfarande i snitt tio spelare per trupp utländska.

I fjol skulle minst 10 spelare vara hemmafostrade i en trupp på 21-22 spelare. I år väljer ligan att ligga kvar på samma nivå.

– En ökning av den just nu är inte till fördel för helheten om man väger in alla för- och nackdelar. Tittar vi på det totala underlaget av svenska damhockeyspelare så har vi bara det vi har. Vi kan inte fylla seniorlagen och fyra juniorserier, det går inte, för det finns inte spelare.

”Målet att fortsätta öka”

Målet med regeln, att huvuddelen i SDHL ska vara svenska spelare 2025 – tror du att det blir så?

– Jag tror inte att vi kommer att se det, men vill egentligen inte säga ja eller nej. Man kan reglera att det så det blir så, men man får också tänka på hur påverkar i andra änden. Målet är att fortsätta öka svenska spelare i SDHL men det finns inget bestämt nästa steg.

Hör SVT:s expert Maria Rooths tankar i spelaren ovan.