Varför har det tagit en sådan tid att lösa konflikten?

– De har från början stått väldigt långt ifrån varandra. Sedan kan det ha spelat in att SDHL är en ny liga som hockeyförbundet tidigare gjort avtal med. Men nu har spelarna väntat länge och tycker att det räcker och hittat vägar att närma sig.

Vad betyder det sportsligt?

– De brinner ju för att spela med landslagströjan. Det krävs representation på högsta nivå för att de unga att ha spelare att se upp till. Då krävs det ett damlandslag som kan spela för Sverige. Det betyder mycket att de inte varit med och fått spela något. Det här kanske är en engångsföreteelse. Nu har man förhoppningsvis fått till ett avtal som betyder något bra för spelarna och förbundet i förlängningen. Det kommer troligen att generera fler spelare.

Är allt utrett nu eller finns det annat som ligger och pyr?

– Hoppas att man fått en större förståelse från förbundets sida och att det är ett avstamp mot framtiden. Förhoppningsvis är det mesta grollet utrett och att tjejerna kan fokusera på hockeyn nu.

Rooth som bland annat var en nyckelspelare när Damkronorna tog OS-silver i Turin 2006 pekar på att det återstår en hel del jobb.

– Eftersom jag själv spelat i Damkronorna vet jag att det finns mycket att jobba med vad det gäller strukturella delar där kvinnor inte fått ta den plats som de förtjänar och det tror jag varit en stor del till konflikten, att man inte sett till de här tjejernas bästa och inte insett värdet och förhoppningsvis förändras det nu med tiden och att tjejerna får den här respekten. Den tuffaste känslan har nog varit att inte ha fått respekt för det man gör, säger Rooth.