I studien, som publicerades i höstas och genomfördes av Lunds universitet i samarbete med Gymnastik- och Idrottshögskolan och spelarfacket Sico, har spelare från både SHL, Hockeyallsvenskan och SDHL fått svara på frågor i en enkät.
I SDHL visade resultatet att 19 procent, nästan var femte spelare som deltog i studien, hade ”kliniska symtom på utbrändhet”.
Det är enligt studien en nästan dubbelt så hög siffra som för svenska kvinnor i genomsnitt.
– Med de omständigheter vi har är det inte konstigt att det ser så ut, säger Frölundaspelaren Alva Johansson.
En fråga som har lyfts tidigare
På herrsidan var motsvarande siffra betydligt lägre: Fyra procent av spelarna som deltog i studien hade kliniska symptom på utbrändhet.
Frågan om svenska damspelares förutsättningar, där de flesta inte kan leva på hockeyn utan jobbar eller studerar vid sidan av, har lyfts förut.
För drygt fyra år sedan lanserade SDHL satsningen ”Den nya spelplanen” som på olika sätt skulle stärka damhockeyn. Det uttalade målet var att en fjärdedel av spelarna i ligan skulle kunna leva på ishockeyn år 2025.
Enligt SDHL är den siffran nu uppe på 23 procent.
– Vi har jobbat väldigt hårt med de här frågorna de senaste åren. Dels att fler ska kunna leva på att bara spela hockey, men också andra faktorer, säger SDHL:s verksamhetschef Angelica Lindeberg.
”Viktigt att vi blir respekterade”
Djurgårds- och landslagsspelaren Emma Forsgren pluggar heltid till sjuksköterska och beskriver det som en utmaning att få livspusslet att gå ihop.
Men säger också att frågan är komplex och inte bara handlar om pengar.
– Det viktigaste för min del är nästan att känna drivet från klubben, drivet från ligan. Att känna att damhockeyn gör skillnad i samhället i stort och att vi blir respekterade, säger hon.
”Saker går ändå i framåt” – se mer från Alva Johansson och Emma Forsgren i spelaren ovan.
Så mättes spelarnas nivå av utbrändhet
I studien användes ett frågeformulär framtagen av Institutet för stressmedicin i Göteborg för att mäta graden av utbrändhet.
Spelarna fick skatta sig själva utifrån sex olika symptom: koncentrationssvårigheter, prestation under press, irritabilitet, fysisk utmattning, somatiska symtom och sömnstörningar.
För att nå upp till nivån kliniska symtom på utbrändhet var kriteriet att ha levt med trötthet orsakad av stress under en längre tid och att ha svarat positivt på minst fyra av de sex symptomen.
I SDHL genomfördes studien under säsongen 2023/2024. Totalt 180 av ligans 231 spelare, motsvarande 78 procent, svarade på enkäten och 19 procent levde upp till studiens definition för kliniska symptom på utbrändhet.
I SHL och Hockeyallsvenskan genomfördes studien under säsongen 2022/2023. Totalt 468 av ligans 840 spelare, motsvarande 56 procent, svarade på enkäten och fyra procent levde upp till studiens definition för kliniska symptom på utbrändhet.
Risken för utbrändhet var extra hög bland spelare som har haft flera hjärnskakningar, men gällde även spelare som har klarat sig undan det.
